Tipset

Nyårsvandraren

Årets första boktips handlar om en vandring på Stockholms gator under en kall nyårsnatt. Bokens huvudperson, Storm, vaknar upp på en fest, berusad. I stället för att ta tunnelbana eller buss hem bestämmer han sig för att gå. Då kommer han att piggna till och bli nyktrare. Hemma är det ingen som väntar på 16-åringen. Mamman befinner sig på Öland och pappan har flytt till Frankrike där han träffat en ny kvinna.  Medan han promenerar i natten tänker han mycket på hur hans liv ser ut och sådant som bekymrar honom. Han tänker på Mirja som han inte längre är ihop med. Han tänker på föräldrarna som inte längre vill leva med varandra. Och han tänker på de thailändska pojkarna som räddades ur grottan och de skogsbränder som härjade i Sverige. Han träffar på ett fyllo som ligger utslagen i snön, och kommer sig för att bjuda mannen på kaffe och en muffins. Han ringer sin lärare och råkar bli bestulen på sin mobiltelefon. Och han tar ett tidigt tåg till sina hemtrakter för att hälsa på en gammal klasskompis, som bara sitter framför datorn och räknar tågvagnar på videon på Youtube. Men där får han åtminstone kall choklad att dricka och några kex. Vandringen gör honom trött, kall och hungrig, men han får chans att reda ut de många oroliga tankar han har i huvudet. Hela romanen på drygt 100 sidor utspelar sig under några timmar. Nyårsnatten mellan 31 december och 1 januari samt några timmar efter gryningen. Det är Charlotta Lannebo som har skrivit boken. Hon har tidigare skrivit böcker för både barn och unga. Nyårsvandraren är en bok för unga vuxna. Språket är typiskt för hur vissa ungdomar idag talar och det förekommer en del fula ord. Jag rekommenderar boken för de övre tonåren, +15 år. 

Let it snow

Veckans boktips handlar om tre noveller, skrivna av Maureen Johnson, John Green och Lauren Myracle. På boksampo finns bara en roman av Maureen, och ingen av Lauren, men många av John Green. Jag länkar dock till alla tre. Novellerna kan läsas fristående, men de är ändå sammanlänkade på ett visst sätt. Det handlar delvis om samma personer och samma plats och tid. Den första novellen har Maureen Johnson skrivit. Den heter Jubilee-expressen. Novellen handlar om Jubilee, eller Julie som hon vill kallas, eftersom hon inte gillar sitt Jubilee-namn. Hennes föräldrar är ute och julshoppar, men råkar i gräl och blir arresterade. Det är strax före jul och Jubilee måste ta tåget mot Florida, där morföräldrarna bror. En snöstorm bryter ut och det blir så mycket snö att tåget inte kan ta sig vidare. Det står strax utanför Gracetown. Jubilee hoppar ur tåget och lyckas ta sig till Waffle House, ett café i närheten. Där träffar hon Stuart och bestämmer sig för att följa med hem till Stuart istället för att hoppa på tåget igen. Jubilee kommer att fira jul tillsammans med Stuart och hans familj.  Den andra novellen heter Cheerleaderstormen och är skriven av John Green, som skrivit flera populära ungdomsböcker, t.ex. Förr eller senare exploderar jag, och Pappersstäder. Novellen handlar om Tobin och två av hans kompisar. De sitter och tittar på James Bond filmer när telefonen ringer. Keun från Waffle House är det som ringer och han vill att de ska komma dit, och ta med sig Twister-spelet, eftersom där finns cheerleaders som har fastnat med tåget i snön. Killarna beger sig mot Waffle House i den kraftiga stormen. Det är samma Waffle House där Jubilee träffar Stuart. Tredje novellen heter Grisarnas skyddshelgon och är skriven av Lauren Myracle. Addie känner sig minst sagt deppig. Hon och pojkvännen Jeb (som Jubilee i första novellen träffar på tåget), har gjort slut och det pågår värsta snöstormen där ute. Hennes kompisar försöker få henne på bättre humör, men frågan är om det hjälper. Addie inser att hon kanske har gjort ett misstag och försöker få Jeb tillbaka.  Det här är en novellsamling för unga vuxna. Jag rekommenderar den åt alla som vill krypa upp i en skön fåtölj med en filt runt benen och kanske dricka en kopp te och njuta en stund av några noveller. Det är intressant att författare kommer överrens om var novellerna ska äga rum, när och vem som ska vara med. Men samtidigt har de fått skriva helt olika noveller, var och en efter sitt sätt att skriva. Det här var sista boktipset för i år! Hoppas alla som läser detta har en glad julhelg och ett trevligt, och lugnt, nyårsfirande!

Tio över ett

Veckans boktips handlar om Kiruna, staden i norra Sverige. Maja är orolig för att sprängningar i gruvan ska göra att byggnader rasar och sjunkhål uppstår. Varje natt spränger de för att få loss malm ur berget. Maja har alltid ställt mobilen att larma tio över ett på natten för att vara vaken när det sprängs. Hon är jätterädd för sprängningarna, ligger i sängen och väntar på mullrandet, fönstren som skakar och marken som vibrerar, ibland är det kraftigare, ibland känns det inte så mycket. Men det är inte ännu över. Efter sprängningen måste Maja vänta på sirener från ambulanser eller brandbilar som rycker ut till raserade byggnader. Hon smyger runt i huset och tittar ut genom fönstren, för att titta så att allt är som det ska, att staden klarat ännu en natt med sprängningar. Gruvans verksamhet gör att staden måste riva vissa områden och många människor måste flytta till nya ställen, i andra delar av Kiruna eller utanför stadens gränsen. Även Maja och hennes familj måste flytta. Det är något som Maja absolut inte vill göra. Hon har ju bott i samma hus så länge hon levt. Det finns mycket i Majas liv som är jobbigt; gruvan, att måsta flytta till ett nytt ställe, bästa kompisen Julia som tvingas flytta till Luleå där hennes mamma har en ny kille. Och så är det Albin, som Maja är kär i i smyg. Men hur ska Maja göra för att Albin ska se henne? Och har Albin en flickvän eller inte? Det är inte bara Maja som visar ett intresse för Albin. Maja deltar i en bokklubb i biblioteket och dit kommer även Albin. Då får Maja en chans att prata med Albin, inte minst om böcker som handlar om fotbollsstjärnorna Zlatan och Messi och ishockeylegenden Börje Salming. Maja läser alla dessa böcker bara för att Albin har gjort det; så att hon kan tala om böckerna med honom.  Maja gömmer sig under täcket på kvällarna och spelar in vloggar där hon talar om sin rädsla för att alla ska dö när gruvan rasar. Hon filmar även runt om i staden. Hon är orolig över pappan som jobbar i gruvan, mamman och lillasystern. Under sängen har hon en väska fullpackad med kläder och annat till hela familjen så att de snabbt kan räddas ifall det händer något på natten. Rädslan över gruvan, Julia, Albin och flytten, sömnlösheten på nätterna... Allt gör att Majas kropp till slut inte längre orkar och hon börjar få panikattacker både i och utanför skolan. Hon får svårt att andas och gråter. Majas lärare vill att eleverna skriver känsloböcker där de beskriver sina känslor inför allt som händer med staden. Maja har döljt sina känslor för föräldrarna, men det går inte att hålla tyst längre. Skolsyster skriver en remiss åt henne till BUP, barn- och ungdomspsykiatrin, där hon får prata med en psykolog som kommer till Kiruna emellanåt. För att råda bot på sin rädsla och komma över panikattackerna finns det bara en sak att göra; att ta tjuren vid hornen, trotsa rädslorna och åka ner i gruvan, flera hundra meter under marken, och få svar på sina frågor. Kan byggnader i Kiruna verkligen rasa på grund av sprängningarna? Maja får följa med Albin som hjälper till i besöksgruvan på ca 500 meter under marken, och dessutom får hon följa med pappa som arbetar ännu längre ner i gruvan. Den här boken av Ann-Helén Laestadius, som har samiska rötter och själv växte upp i Kiruna, vann Augustpriset 2016, i kategorin bästa barn- och ungdomsbok. Historen om Maja, Albin och de andra fortsätter i boken Inte längre min. Böckerna har en åldersrekommendation på 12-15 år. Ann-Helén har skrivit flera böcker för ungdomar och även ett par bilderböcker för mindre barn. Tio över ett är mycket läsvärd. Även om själva historien är påhittad, så är det sant att Kiruna river byggnader, flyttar på vissa hus och bygger nytt. Tanken är att man ska flytta centrum ca 3 kilometer österut. Det gamla stadshuset har rivits och man har byggt ett nytt, modernt. Dessutom har man ändrat tågspåren, skapat nya vägar och gjort mycket mer för att ändra stadsbilden och förorterna.    

Första sagoskatten: Jul

Veckans boktips är en antologi som innehåller texter av flera olika författare. Det kan röra sig om hela bilderböcker eller delar av kapitelböcker som finns med i den här boken. Dessutom finns kända sånger som illustrerats. Gemensamt för dessa texter och sånger är som titeln säger; jul.  De berättelser som ingår i den här antologin är: - Lilla Annas julklapp  - Sagan om mössens julafton (i berättelsen ingår sången "När nätterna blir långa och kölden sätter in, tar mamma mus och samlar hela barnaskaran sin...")  - God jul, Nicke Nyfiken!  - Pippi firar jul  - Vi har så roligt när det är jul (med Lotta på Bråkmakargatan) - Mamma Mu och Kråkan  - Tomtegröt och tulpaner!  - Babar och jultomten  - Egon och tomtenissen  Julsånger som illustrerats är Nu är det jul igen, Sockerbagaren, Tre pepparkaksgubbar, Räven raskar över isen, Vi äro musikanter. Texten till tomtarnas julnatt finns också längst bak i boken, men den har inte illustrerats.  I slutet av boken finns Julstoj, det vill säga tips på vad man kan leka under julhelgen. Här nämns bl.a. pussel för hela familjen, Blinkleken och Gömma nyckeln. I boken finns också tips på enkelt julpyssel för barn, bl.a. fönsterstjärnor, tomterad och papperskedja. Man får också lära sig att göra marsipangodis.  Det är en fin bok att läsa i december, t.ex. som godnattbok eller bara som inspirationsbok när man ska hitta enkelt pyssel och roliga lekar för barnen. En CD-skiva med musik ingår i boken. CD-skivan hade dock gått förlorad i den biblioteksbok som jag lånade, så jag kunde inte lyssna på CD-skivan. Men där ska ingå 10 julsånger; flera av de som finns med i boken, plus ett par som inte gör det.  Boken är mest lämplig för barn 3-6 år, men lite äldre barn kan säkert också ha glädje av den, speciellt julpysseldelen. Vissa berättelser är längre, andra kortare. Jag rekommenderar boken varmt som en del av julförberedelserna och väntan på tomten och mysiga stunder under julhelgen. Boken kom ut 2014. 

Saga Sanning

Veckans boktips handlar om en vätte, ungefär som en liten människa med spetsiga öron. Hon har 55 syskon! Vätten Saga känner sig ensam. Hon har nämligen fått en förbannelse av sin gamla faster Sara. Hur mycket Saga än vill, kan hon bara säga sanningen. I sitt hår har hon en mus som heter Marta. Ingen vill vara i hennes närhet på grund av alla elakheter hon säger.  När Saga ska gå ut för att handla mat, med musen Marta i sitt hår, råkar hon ut för än den ena, än den andra. En kanin blir sur när Saga säger att kaniner är tokar, att öronen hänger och att de inte är särskilt kloka. En alv blir sur när Saga säger att hans hår ser ut som trassligt garn. Så råkar Saga ut för ett 10-meters troll! Trollet är på väg att äta upp Saga, men Saga har ett par sanningens ord att säga först! Trollet kastar iväg Saga långt över berg och skogar och hon hamnar i Helsingfors, minsann! Där träffar hon en olycklig flicka som heter Ada. Ada ska flytta till en annan stad. Kommer den sanningsenliga vätten Saga att kunna muntra upp Ada och få henne på bättre humör? Boken är skriven på rim av Matt Haig, och svartvita teckningar har gjorts av Chris Mould. Boken har 125 sidor, men den är ganska lättläst, ofta med två eller fyra rader per sida. Ibland en enda mening, som med stora bokstäver står skrivet över hela sidan. Det finns också gott om teckningar att titta på. Det är en ganska rolig bok, men samtidigt lite sorglig också. Ingen vill vara med Saga och Ada ska flytta och oroar sig för om hon ska få kompisar eller inte. Jag gillar meningen som står på sidan 107, en av de meningar som täcker hela sidan. "Men man känner inte lycka, om man aldrig haft det svårt." Ibland är det bra med gråt och tråkigheter, för när det sedan vänder och blir roligt igen så känner man sig extra glad att man lämnat det negativa bakom sig, om än bara för stunden. Matt Haig har skrivit både för barn och vuxna. Han har också skrivit en faktabok om hur det var att ta sig ur den svåra depression han drabbades av som ung. För barn har han bl.a. skrivit Ella och alla djuren, samt tre böcker om julen; Jakten på julen, Julen är räddad samt Jultomten och jag.

Charlie blir en kyckling

Veckans boktips handlar om pojken Charlie som helt plötsligt kan förvandlas till djur, när han minst anar det. Det börjar med att han blir en spindel när han är i sitt sovrum. Han måste fly från sin egen katt, Ordförande Miao. Han lyckas ta sig upp på klädskåpet. Han blir en vanlig pojke igen efter en stund, men får skäll av mamma som råkar komma just när han faller ner i sängen som en vanlig pojke. Hon tror att han hoppar i sängen. Charlie har också svårt att få klasskompisarna Wogan, Mohsen och Flora att tro på honom. De tror att han kanske har inbillat sig. Men det är inte så. Han blev verkligen en spindel på riktigt, med åtta ben och åtta ögon. Tillsammans försöker barnen komma på vad det är som händer med Charlie och hur han ska stoppa det i framtiden; för det kommer att hända igen! Under ett matteprov som leder till att Charlie skickas till rektorn, trots att han egentligen är oskyldig, blir han förvandlad till en duva, med vingar och allt! Han lyckas rymma från skolan och blir uppassad av tre andra duvor som alla älskar honom! Turturduvor är det. I boken blir han också bland annat en loppa som hoppar från huvud till huvud. Dessutom råkar han bli inlåst på rektorns kontor och jättekissnödig som han är måste han "vattna" rektorns många orkidéer, så att säga. Samtidigt är rektorn på väg till sitt kontor...  Det verkar som om Charlie förvandlas till djur när han har det som jobbigast eller är väldigt stressad över något. När han blev en spindel hade han kommit hem från sjukhuset där han besökt sin storebror som är sjuk och inte längre har något hår på huvudet. Och under matteprovet bråkade den elaka Dylan med honom. Charlie är också orolig över en skolpjäs som han måste vara med i och det är inte så bra mellan föräldrarna heller.  Det är en bok fylld av humor, men också allvarliga teman. Charlie gråter mycket och känner sig ensam. Dessutom måste han handskas med de andra problemen. Dylan vet att det är på riktigt, eftersom han till och med har lyckats filma det. Charlie och de andra måste hindra att Dylan ska sprida videon vidare. Författaren Sam Copeland  skriver på ett humoristiskt sätt. Här ett par exempel, det första där han uppmanar läsaren att tänka sig hur Charlie ser ut. "Ni har fel ALLIHOP (förutom Eva Blidväder på Gnugatan 27 i Stökeboda. Bra gjort, Eva!)" Längre ner på sidan, och på följande sida skriver författaren: "Han har ett ärr i pannan, format som en blixt. Vad menar du med att det redan är gjort? Alltså, det är inte så lätt att tänka ut böcker. Försök skriva en själv".  Charlies äventyr fortsätter i böckerna Charlie blir en T-rex och Charlie blir en mammut. Böckerna har en åldersrekommendation på 9-12 år. Första boken har drygt 230 sidor, men det finns gott om roliga svartvita bilder som Sarah Horne har ritat. Ibland är bilderna på hela sidan, ibland är det mindre bilder och små detaljer här och där. Jag ser fram emot att läsa del två och tre i serien och jag hoppas att andra även ska finna böckerna om Charlie roliga och läsvärda. Ifall någon vill läsa om Charlie på finska, så heter han då Sami. Åtminstone de två första delarna finns översatta till finska. Hittills har författaren bara skrivit böcker om Charlie.  

Kalle och chokladfabriken

Veckans boktips handlar om den fattiga pojken Kalle Spann som får sitt livs chans att besöka Willy Wonkas hemlighetsfulla godisfabrik när han är en av de lyckliga fem som hittar en guldbiljett i sin chokladkaka. Kalle är en pojke som bor med sina föräldrar och far- och morföräldrar i ett ruckel i närheten av Willy Wonkas godisfabrik. Varje gång Kalle går förbi fabriken, som är omgärdat av höga staket, stannar han och drar djupt efter andan. Det doftar ljuvligt av choklad och godis. Familjen är mycket fattig och Kalle går ofta hungrig. Han längtar efter sin födelsedag när han vet att han kommer att få en av Willy Wonkas chokladkakor. Han förväntar sig inte att få någon guldbiljett, som det skrivits om i tidningen, men han vill så gärna njuta av chokladen. Mycket riktigt får Kalle ingen guldbiljett på sin födelsedag, men när han sedan hittar en peng som fallit till marken köper han några chokladkakor och då hittar han den, guldbiljetten.  Kalle och hans farfar ska få besöka den stora fabriken som är full av mystik och hemligheter. Vem är det egentligen som tillverkar alla godsaker? Det är aldrig någon som går in genom portarna till fabriken. Inte heller kommer de ut igen. Men ändå tillverkas massvis av choklad, tuggummin som inte tappar smaken, glass som aldrig smälter och mycket annat. Kalle är en av fem barn som fått guldbiljett. De andra är August Glupsk, en stor pojke som är väldigt glupsk i sötsaker; Violetta Fagervy, som har rekord i tuggummituggande; Erika Salt som är en mycket bortskämd flicka som får allt hon pekar på; och Micke Tevén som bara vill se Westernfilmer på TV. Barnen får ta med sig en vuxen.  Willy Wonka tar emot dem och visar dem runt i fabriken. Där finns allt tänkbart man kan göra av godis. Det visar sig att godiset tillverkas av Oompa-Loompier, kortväxta människor från ett fjärran land som går med på att jobba i fabriken mot att de får kakaobönor som betalning. Oompa-Loompierna älskar choklad! Många prototyper finns det i fabriken och de ger hårresande biverkningar. Violetta testar ett tuggummi med smak av en hel middag, men sväller upp till ett gigantiskt blåbär. Olyckor drabbar även de andra barnen. August faller ner i en chokladflod och blir uppsugen av ett stort rör och transporterad till kolarummet.  En efter en av barnen tvingas lämna fabriken på grund av dåligt uppförande och bisarra olyckor. Till slut återstår bara Kalle och Willy Wonka avslöjar den riktiga anledningen till varför han bjöd in fem barn till fabriken. Äventyret fortsätter i Kalle och den stora glashissen. Roald Dahls bok gavs ut på engelska 1964 och kom på svenska 1976. Det är en av Roald Dahls mest kända böcker. Roald Dahl levde 1916-1990 och var en brittisk författare. Andra av hans populära böcker är bl.a. Matilda, SVJ (Stora Vänliga Jätten), James och jättepersikan. Boken är illustrerad av Quentin Blake, men det finns många utgåvor av boken och alla kanske inte har Blake som illustratör. Första filmen om boken kom 1971 och hette Willy Wonka och chokladfabriken. Det var Gene Wilder som spelade huvudrollen som Willy Wonka, medan Kalle spelades av Peter Ostrum. 2005 kom en ny film, med namnet Kalle och chokladfabriken (på finska Jali ja suklaatehdas). Nu var det Johnny Depp som spelade Willy Wonka och Kalle spelades av Freddie Highmore. Boken har drygt 160 sidor, det är lite olika beroende på format och hur den är illustrerad. Boken är rolig och spännande och jag rekommenderar den varmt. Även filmen från 2005 är mycket bra att titta på. 

Sonja och skilsmössan

Veckans boktips handlar om ett ämne som drabbar många familjer och då inte bara de vuxna, utan även barnen. Det handlar om skilsmässa; när barnen måste bo på två olika ställen, en vecka här och en vecka där, eller hur föräldrarna har ordnat det. I den här boken är det Sonja som lever med nyskilda föräldrar. Sonja är noga med att räkna. Pappa bor 985 steg från dagis, mamma bor 989 steg från dagis. Det är höst och kallt. Sonja behöver en mössa. Pappa har inte packat upp flyttkartongerna ännu, men i en av lådorna hittar han en randig mössa som Sonjas mamma har stickat. När det är dags för Sonja att bo hos mamma får hon en ny mössa, en med tofs. Veckan hos pappa blir randiga mössveckan, och när hon är med mamma är det tofsmössevecka. Men till slut blir det bara för mycket och hon tycker inte längre om någon av mössorna. Och hon bara måste ta reda på hur många steg det är mellan mamma och pappa, trots att det är mörkt och kallt. Det är Måns Gahrton som skrivit boken om Sonja. Johan Unenge har illustrerat. Måns har skrivit ett stort antal böcker för barn och ungdomar. Flera serier känner många till. Det är bl.a. Eva & Adam, Ronny & Julia, Bosse & Bella. Han har även skrivit Alla barnen... böcker på vers. Dessutom har han översatt några böcker till svenska. Johan har även skrivit barnböcker och illustrerat en hel del. Måns och Johan har haft en gott samarbete och Johan har illustrerat många av Måns böcker.  Det är en bra bok och jag rekommenderar den inte bara för barn till skilda föräldrar. Boken är en bilderbok och har en åldersrekommendation på 3-6 år. Boken har 33 sidor. Mängden text på boksidorna varierar, ibland längre och ibland kortare. Jag har skapat en bokhylla med böcker som handlar om skilsmässa. Det är bilderböcker, men också böcker för lite större barn som kan läsa själva och även för unga. Bokhyllan hittar ni här: Barn och skilsmässor  

Harry Potter och de vises sten

När jag gick igenom vilka böcker som finns på den här listan, blev jag förvånad över att ingen tipsat om Harry Potter! Så det får bli veckans boktips. Harry Potter och de vises sten är den första Harry Potter boken som kom ut av Joanne Kathleen Rowling. Den publicerades på engelska 1997 och första svenska versionen kom 1999.  De vises sten börjar med att bebisen Harry blir lämnad på trappan hos sin elaka moster Petunia och morbror Vernon, och kusin Dudley.Harrys föräldrar är döda. Redan i andra kapitlet hoppar man fram tio år i tiden. Harry är då 10 år, nästan 11. Han har haft en tuff uppväxt och blir ständigt mobbad av Dudley och illa behandlad av Vernon och Petunia. Så kommer plötsligt ett brev till Harry. Men Vernon sliter det ur händerna på honom innan han hinner läsa det. Under de följande dagarna kommer fler och fler brev till Harry, men Vernon är snabb och lyckas förstöra alla. Till slut går det överstyr med breven och Vernon tvingar iväg familjen till ett öde hus långt ute på en ö. Harry ska fylla 11 år och halvjätten Hagrid kommer för att hämta Harry. Han får äntligen veta att han är en trollkarl och ska studera vid Hogwarts skola för häxkonster och trolldom. Harry följer med Hagrid och det är här hans liv förändras för alltid.  Elever från hela Storbritannien kommer till Hogwarts för att studera magi under sju år, från det att de är ca 11 år. De bor på skolan som är ett stort slott med många torn och är indelade i fyra elevhem: Gryffindor, Hufflepuff, Ravenclaw och Slytherin. Den magiska sorteringshatten talar om att Harry ska höra till Gryffindor. Dit hamnar också kompisen Ron, som han möter första gången på Hogwartsexpressen, tåget som tar dem från London till skolan. Ron kommer från en stor, men fattig familj. Han har fem storebröder och en lillasyster. Under Halloween, efter en farlig episod med ett stort troll, blir Harry och Ron kompis med Hermione, en mycket smart flicka som pluggar hårt och redan kan mycket om skolan innan hon börjar där. Det blir ett skolår fyllt med äventyr men också vanligt skolliv. Harry får lära sig många nya ämnen, bl.a. om trollformler, trolldrycker, magiska växter och hur man flyger på en kvast. De vises sten är en magisk sten som någon vill komma över. Harry, Ron och Hermione lyckas få reda på att stenen finns på Hogwarts. Men vem är det som vill ha stenen, och varför? Och vem skadar de vackra enhörningarna som blöder silverblod i den förbjudna skogen? Det blir ett riktigt farligt slut där Harry är nära att förlora livet.  Skolan har en mängd olika professorer och elever. Här finns den smarta, snälla rektorn Dumbledore, den stränga McGonagall som har ansvar för Gryffindor, halvjätten Hagrid som tar hand om skogen och markområdena utanför Hogwarts. Här finns också dvärgen Flitwick som undervisar i trollformellära, spöket Binns som undervisar i magisk historia, det tråkigaste ämnet, och många andra lärare, bl.a. trolldrycksprofessorn Snape som verkar ogilla Harry får första dagen. Även den elaka vaktmästaren Filch jobbar på skolan. Med sig har han en katt som man ska se upp med!  Av eleverna vill jag särskilt nämna Neville Longbottom, som är en annan Gryffindorpojke i Harrys klass. Han älskar magiska växter. Harrys fiende är Draco Malfoy från Slytherin, och hans ständige kompanjoner Vincent Crabbe och Gregory Goyle. Harry är med i Gryffindors Quidditchlag och får tävla på sin kvast mot andra elevhem. Hans jobb i Quidditchmatcherna är att försöka fånga den lilla gyllene bollen med vingar, som är otrolig snabb och svår att se.  Det är mycket som kan sägas om Harry Potter. Böckerna har översatts till ett 70-tal språk, och sålt i minst 450 miljoner exemplar! Böckerna har även blivit filmer. Det finns sju böcker om Harry Potter. Dessa böcker blev till åtta filmer, eftersom man var tvungen att göra sista boken till två filmer för att få med allt det viktiga. Man gjorde också en pjäs som utspelar sig när Harry är vuxen. Man måste läsa Harry Potter böckerna i rätt ordning! Annars är det svårt att hänga med i handlingarna. Här är den rätta ordningen på böckerna: 1. Harry Potter och de vises sten 2. Harry Potter och hemligheternas kammare 3. Harry Potter och fången från Azkaban 4. Harry Potter och den flammande bägaren 5. Harry Potter och Fenixorden 6. Harry Potter och halvblodsprinsen 7. Harry Potter och dödsrelikerna Pjäsen som gjordes (och gavs ut i manusform) heter Harry Potter och det fördömda barnet. Jack Thorne är huvudförfattare till manuset. Jag hoppas verkligen att nya läsare hittar Harry Potters underbara värld. Läs böckerna och titta på filmerna så kan jag lova att ni har undehållning för lång tid framöver. Böckerna blir gradvis alltmer läskiga, men de innehåller även kärlek, vänskap, skolliv och humor. Jag tror fjärde och femte delen är de tjockaste böckerna, men det är inget man tänker på. Har man kommit in i dem, så vill man bara läsa mer och mer! Då önskar man nästan att alla böcker var lika tjocka som femte boken är. Den första boken, och kanske den andra, kan mycket väl läsas av föräldrar högt för barnen. När det gäller filmerna, skulle jag rekommendera att först läsa boken, sedan se filmen med samma namn innan man läser följande bok i serien. Notera att filmerna har åldersgräns och föräldrarna bör själva avgöra om de anser att barnen är tillräckligt stora för att se filmerna tillsammans med vuxna. Vissa barn har inga som helst problem med att se filmerna, medan andra kan tycka att de är lite otäcka på vissa ställen. Böckerna har översatts till svenska av Lena Fries-Gedin. Böckerna har kommit ut i flera upplagor med olika pärmbilder. Nu har man även börjat ge ut böcker som är underbart illustrerade av Jim Kay. J.K. Rowling har sedan Harry Potter givit ut ett antal böcker för vuxna, bl.a. under namnet Robert Galbraith. Hon gav också ut Harry Potter böckerna Fantastiska vidunder och var man hittar dem, Quidditch genom tiderna och Barden Beedles berättelser. Dessa tre förekommer i serien om Harry Potter. Den första är en lärobok, den andra är en bok som Harry lånar från skolans bibliotek och den tredje är en sagobok. Fantastiska vidunder har också kommit ut som film. Där handlar det om Newt Scamander, författaren som skrivit boken, hur han kommer till New York i slutet av 1920-talet för att leta efter magiska djur innan han sedan skriver boken. Just nu finns det två filmer om Newt Scamander. Båda filmernas manus har getts ut i bokform och kan läsas i manusform, precis som manuset för pjäsen.

Kvarter nr 3

Veckans boktips är en spännande historia som handlar om Liam, som bor med sin fosterfamilj. En kväll efter ett sent möte skyndar Liam hem. Han tar genvägen förbi gravgården. Det är kallt. Han får syn på en flicka som sitter på muren som omger gravgården. Hon har inga skor på sig och hon har ingen jacka heller. Det är något med flickan som gör Liam intresserad. Under dagarna som följer träffar han flickan på muren, och han får veta att hon heter Anna. Men var bor flickan egentligen? Hon pekar med handen, och visar. Där, i kvarter 3. Men vad är kvarter 3? Menar hon höghusen bakom gravgården? De har alltid bara ett par timmar på sig att träffas. Genast klockan slår åtta på kvällen får hon bråttom och skyndar sig så snabbt att Liam inte uppfattar vart hon tagit vägen. Liam bestämmer sig för att smyga efter. Det verkar som om hon gick upp i rök bakom en gravsten...  Anna vill ha hjälp med någonting. Liam försöker hjälpa henne så gått det går. Det handlar om något som hände i ett höghus för trettiofem år sedan. Anna lämnar ett brev åt Liam, tillsammans med några artiklar. Och Liam försöker finna svaren åt den underliga flicka från gravgården. Snart är han inblandad i ett gammalt mordfall och mördaren som sluppit undan är nu på jakt efter Liam. Samtidigt sitter en man oskyldigt dömd på en sluten psykiatrisk avdelning. Liam får till slut chansen att välja. Vill han fortfarande träffa Anna? Om inte kommer han aldrig att få se henne mera. Han har bara en timme att bestämma sig. Men han älskar ju Anna. Hur ska han kunna tacka nej? Och vad händer egentligen om han tackar ja? Boken har 140 sidor och har en åldersrekommendation på 9-12 år, men jag tycker boken passar bra även för de yngre tonåren, 13-15. Det är stundtals en mycket spännande historia och lite läskig också. Jag rekommenderar boken varmt. Det är Dan Höjer som skrivit boken tillsammans med sin fru Lotta Höjer. Dan har skrivit ett stort antal böcker för barn och unga. Han har skrivit om Cirkusdeckarna, som jag tipsat om tidigare, Arkeologdeckarna och Strumpmannen. Dessutom har han skrivit många böcker med spökberättelser och också faktaböcker för barn, bland annat om kroppen. Vissa böcker, t.ex. de om Strumpmannen, har han skrivit tillsammans med frun. 

Passa bollen! ropar Kosse

Veckans boktips handlar om en flicka som kallas Kosse. Hennes riktiga namn är Kosovare, men det är bara hennes pappa som kallar henne för det. Hon har två äldre bröder, Florent och Arment, och så har hon en lillasyster, Pone. De härstammar från Kosovo, men bor i Sverige.  Kosse brinner för fotboll. Hon har nästan alltid en fotboll med sig under armen. Och hon vill spela hela, hela tiden. Bröderna tycker hon är för liten och vill inte gärna ha med henne på fotbollsplanen. Därför frågar hon Emma, en kompis. Emma ska få stå i mål, medan Kosse övar på straffar. Men Emma vill inte spela. Hon bara står där och vågar inte ens kasta sig till sidan, som en riktig målvakt gör. Två elaka flickor vill också träna fotboll på planen. Emine och Felicia. De verkar vara riktigt bra och retar Kosse som misslyckas med en straff, just när flickorna ser.  När skolan börjar igen efter sommarlovet får Kosse veta att skolan ska ha en fotbollsturnering i slutet av året. Vimmerbyskolan där Kosse och Emma går ska spela mot Djursdala. Gullringen, där Emine och Felicia går, ska spela mot Rumskulla. Man spelar inomhus och vinnarna möts i finalen, medan förlorarna spelar om tredje plats. Kosse ser till att hon och Emma övar nästan varje dag. Emma blir bättre i målet, men hon vågar inte slänga sig till sidan. Så kommer snön, men Kosse vill ändå att hon och Emma ska öva. Kanske vågar Emma slänga sig i snön, som är mjuk? Turneringen sker inne i gympasalen i Vimmerbyskolan. Kosse och Emma är nervösa. De har övat hårt, men de andra i laget är inte lika entusiastiska. De har knappt övat och blir trötta av matcherna. Kosse vill att alla ska passa till henne, hela tiden, så att hon kan se till att vinna. Men det krävs mer än en bra spelare i ett lag. Alla måste hjälpas åt för att det ska fungera. Hur ska det gå med turneringen? Får Kosse sin revansch mot de stöddiga flickorna Emine och Felicia?  Boken är inspirerad av den svenska fotbollsspelaren Kosovare Asllanis barndom. Hon spelar i svenska landslaget och i franska laget PSG. Hon har bland annat vunnit priset Diamantbollen. Författare till boken är Anja Gatu och illustrationer i vitt, grått och svart har gjorts av Maria Källström. Anja är sportjournalist, men har skrivit flera böcker för barn om fotboll. Den andra boken om Kosse heter Värsta målet, Kosse. Dessutom finns det Rakt i krysset, Kosse.  Boken om Kosse är rolig och spännande. Utanför plan är Kosse blyg och vill inte dra uppmärksamhet till sig. Hon tycker det är jobbigt att stå vid svarta tavlan framför klassen. Men på planen är det en helt annan Kosse. Som jag skrev tidigare, vill Kosse ha bollen hela tiden och vill helst inte passa till de andra. Hon ska vara bäst, helt enkelt. Det är en bra inställning, men en spelare gör inget lag. Man är flera som spelar tillsammans. Boken har drygt 80 sidor, med ganska enkel text och korta kapitel. Boken har en åldersrekommendation på 6-9 år och passar bra för högläsning och för barn som lärt sig läsa. Dessutom passar den utmärkt för alla som älskar fotboll!   

Paddington ordnar allt

Veckans boktips handlar om Paddington, den lilla björnen med den stora hatten. Paddington har fått sitt namn från tågstationen Paddington i London, där han hittades av familjen Brown. Han hade då en lapp med sig där man bad någon ta hand om björnen. Paddington kommer från Peru i Sydamerika. Där har han en tant som heter Lucy som brukar skicka vykort åt honom ibland. På tågstationen Paddington finns det en staty av björnen som sitter på sin resväska. Böckerna om Paddington skrevs av Michael Bond (1926-2017). Böckerna blev otroligt populära och såldes i över 30 miljoner exemplar och har översatts till över 30 språk. Dessutom har man gjort flera filmer och TV-serier om björnen. Den första boken kom i slutet av 1950-talet.  Den bok som jag läst (som e-bok) heter Paddington ordnar allt. Där finns sju olika berättelser, eller kapitel om man vill kalla dem det, som delvis hänger ihop. Första berättelsen heter "Paddington på utflykt". Där faller han bland annat ur båten och tappar sin älskade hatt. I andra berättelsen, "Paddington går på auktion", följer han med sin kompis, antikhandlaren herr Gruber, på auktion. Det är första gången han är på auktion och vet inte riktigt hur det går till. Han lyckas ropa till sig en verktygslåda utan att veta att han gjort det, och gör ett riktigt fint fynd. Men mest sitter han och ser på herr Gruber som ropar in saker till sin affär. Tredje berättelsen heter "Gör det själv, Paddington!" Björnen tycker om att bläddra i olika kataloger. Han får för sig att göra en tidningslåda med hjälp av verktygen i sin nya verktygslåda, men råkar såga sönder herr Currys bord på samma gång. Curry är granne med Paddington. Han tycker inte riktigt om Paddington. "Paddington går på bio" heter fjärde berättelsen. Där får han gå på bio och kladdar med glass och kola. Dessutom hjälper han en skadad pianist att vända notblad under pausen mellan filmerna. "Paddington lagar mat" heter femte berättelsen. Den handlar om att herr och fru Brown, som är föräldrarna i den familj där björnen bor, är sjuka. Hushållerskan fru Fogel är bortrest och det är också familjens barn Judit och Jonatan. Därför måste Paddington själv ta hand om hushållet. Han råkar sätta en dammvippa i brand och stökar till det i köket när han ska göra klimpar till köttsoppan! Vilken tur att herr Gruber kommer förbi i rätt ögonblick och ställer allt till rätta. Nästsista berättelsen heter "Paddington tvättar" och handlar om Paddington som samlar en massa tvätt i en skottkärra. Fru Fogel och barnen är ännu borta och herr och fru Brown är sjuka. Paddington tar även med herr Currys fina ylletröjor och beger sig till tvättomaten där han får hyra fyra tvättmaskiner samtidigt! Han ställer till det och gör så det blir översvämning i tvätteriet. I sista berättelsen "Paddington går på restaurang" ska familjen och herr Gruber fira Paddingtons födelsedag (som de firar både på vintern och på sommaren). Dessutom ska de fira att han bott med familjen Brown i ett helt år. De ska gå på en fin, fransk restaurang. Som alltid när Paddington är i farten händer det någon olycka. På restaurangen fastnar Paddingtons lök i en saxofon och så släcker han en eld. Herr Grubers omelett börjar brinna och Paddington släcker omeletten med en sköljkopp, trots att det handlar om en flamberad omelett och det är meningen att den ska brinna strax innan servering. Ja, det är mycket som Paddington råkar ut för i boken. Men han försöker ställa allt till rätta och människorna blir oftast inte så arga på Paddington. Han är ju så artig och vänlig. Det reder nog ut sig till slut. Boken har illustrerats av Peggy Fortnum, som gjorde teckningarna redan på 1960-talet. Boken har ca 130 sidor och mycket text på varje sida, med Peggys små teckningar i svart och vitt lite här och där i boken. Men om man läser en berättelse i gången så går det nog bra. Jag skulle rekommendera Paddingtonboken som högläsning eller för större barn som redan är duktiga på att läsa. Det finns många böcker om Paddington, som sagt. Det finns både kapitelböcker, som den här, och även som bilderböcker. Jag har skapat en bokhylla med Paddington-böcker. Den finns här, klicka på länken: Paddington bokhylla  

Saga och Regnbåge

I mitt förra boktips handlade boken om Saga och Moses. I veckans boktips handlar det om Saga och Regnbåge. Moses var en häst, Regnbåge är en enhörning. Det är naturligtvis två helt olika Sagor det handlar om! Saga är 10 år och ska äntligen få börja på Enhörningsakademin, där eleverna får sin allra egna enhörning. Under året visar sig enhörningarnas speciella magiska krafter. Vissa enhörningar har hälande egenskaper, de kan bota sjukdomar och skador. Andra enhörningar har telepatiska egenskaper. Det betyder att de kan få tag på föremål som är på en annan plats bara genom att tänka på dem. Det finns många oliga magiska krafter som enhörningarna kan ha. Att bli osynlig är en annan kraft. Saga undrar vad Regnbåges magiska kraft är. Regnbåge är en vit enhörning med regnbågsfärgad man och svans. Också hornet är regnbågsfärgat. Saga trivs bra på skolan, men hon saknar sin mamma, sin lillebror Harry och sin älskade, gamla häst Klöver. Vilken tur att de har mycket att göra på skolan så att Saga inte hinner få så mycket hemlängtan. På skolan får de lära sig sköta om enhörningarna. De flätar enhörningarnas man och svans, ryktar dem och rider med dem på skolans område. Enhörningarna älskar att äta himmelsbär och de måste varje dag dricka ur Glittersjön, som glimrar i regnbågens alla färger. Det är magiskt vatten i Glittersjön.  Men en dag märker de att sjön ser annorlunda ut. Och det luktar konstigt. Enhörningarna tappar sina magiska krafter och ställer till oreda när vissa magiska krafter går helt fel. Enhörningarna kan bli riktigt sjuka av det dåliga vattnet. Så visar det sig att vattnet är förgiftat. Valentina, en mallig elev i Sagas klass, sprider elaka rykten om att det är Saga som förgiftat sjön. Saga blir ledsen och vill rymma, men så får hon syn på en maskerad person som slänger något i sjön. Tillsammans med kompisen Alice och hennes enhörning Stjärna försöker de ta reda på vem som förgiftade sjön och hur de ska kunna rädda enhörningarna. Samtidigt visar sig Regnbåges magiska kraft. Det är en spännande bok som är skriven av Julie Sykes. Lucy Truman har ritat vackra svartvita bilder. Boken har 104 sidor, men är ganska lättläst och har en åldersrekommendation på 6-9 år. Julie Sykes har skrivit fler böcker om Enhörningsakademin. Andra delar i serien heter Wilma och Flamma, Alice och Stjärna, Isabelle och Molntuss. Wilma, Alice och Isabelle går alla på Sagas klass. Flamma, Stjärna och Molntuss är deras enhörningar. Böckerna handlar om äventyr som de är med om på Enhörningsakademin. I boken om Wilma och Flamma, t.ex., fryser Glittersjön till is! Då måste Wilma och Flamma smida en plan eftersom skolan riskerar att stängas. Böckerna om Enhörningsakademin kan läsas i vilken ordning som helst. Jag rekommenderar dem verkligen! För mer tips på enhörningsböcker (för större och mindre barn), klicka på den här länken till bokhyllan om enhörningar: Enhörningar

Saga och Moses

Veckans boktips handlar om Saga och Max, två barn som är ute och går. Saga är på dåligt humör, eftersom det har kommit en cirkus till stan, och alla i klassen ska gå på cirkus. Men Saga får inte gå, eftersom mamma tycker det är för dyra biljetter. De får syn på en häst som står på gräset och äter. Hästen har rymt. Det är en snäll häst och de lyckas sätta ett hopprep runt halsen på den och börjar gå längs vägen. De frågar en gammal dam om det är hennes häst. Men hon har bara en hund, och det räcker, säger damen. Då kommer en man springande. Det är Leon, och hästen tillhör honom. Hästen heter Moses.  Leon undrar om de vill rida på hästen. Det vill Saga, men Max vågar inte. Leon säger att Saga och Max får följa med till cirkusen! Det är där Leon jobbar och där finns ridhjälm som man måste ha när man rider på en häst. Kanske finns det en chans att Saga får gå på cirkus trots allt?  Det är Pia Hagmar som skrivit om Saga och Max, och det här är första boken i en serie om Saga. Maria Källström har gjort fina illustrationer. Pia Hagmar har skrivit en lång rad böcker för barn och ungdomar, bland annat flera hästböcker, om Saga men också om Klara.  Boken om Saga och Moses är lättläst, med versaler, det vill säga stora bokstäver. Den är lämplig för barn som just börjat läsa. Boken har 27 sidor och innehåller många bilder i färg. Boken har ofta korta meningar och ganska lite text på sidorna. Jag har läst om Saga och Moses som e-bok, men böckerna finns säkert vid flera bibliotek, om inte alla, så åtminstone några av dem. Bland andra dessa böcker om Saga finns: - Saga och Moses - Saga på ridläger - Saga på ridskolan - Saga är hundvakt - Sagas nya vän

Det första fallet

Veckans boktips handlar om en trött och frusen padda som bor i skogen. Han vill helst äta små kakor och dricka te inne i värmen. Men det går inte, för han råkar vara poliskommissarie i skogen. Så han måste utreda brott som händer. En vimsig ekorre kommer in en kväll och säger att han blivit av med en massa av sina nötter som han samlat inför vintern. Poliskommissarien, som kallas Gordon, måste försöka reda ut vem som kan ha stulit nötterna från ekorren. Till sin hjälp tar han den lilla musen Paddy som gärna vill bli polis, hon också. De förhör andra djur i skogen, gillrar fällor och spanar. Musen Paddy som är så liten kan lätt klättra i träd. Det kan inte Gordon. Gordon är noga med att anteckna på ett papper och han är mycket noga med sin polisstämpel som han flyttar än hit och än dit på pappret, några millimetrar i gången, för att det ska bli perfekt.  Ulf Nilsson har skrivit om den trötta paddan och den pigga musen. Det finns fyra böcker i serien om Gordon och Paddy: 1. Det första fallet 2. Det sista fallet? 3. Ett fall i alla fall 4. Ett fall för Paddy Det är en rolig och spännande bok. Hur ska det gå för Gordon och Paddy? Vem är det som stulit nötter från ekorren? Ulf Nilsson har skrivit många böcker för barn och ungdomar. Böckerna om Gordon och Paddy har illustrerats av den holländska illustratören Gitte Spee. Jag rekommenderar serien varmt. Den har en åldersrekommendation på 6-9 år och passar bra som högläsning. Boken har drygt 90 sidor, men den är ganska lättläst med ganska lite text på sidorna och stora färgbilder.

De afghanska sönerna

Veckans boktips handlar om pojkar i åldern 14-17 som bor på ett så kallat HVB-hem. De är asylsökande och försöker anpassa sig till ett liv i Sverige, i väntan på besked från myndigheterna om de får stanna eller inte. På andra våningar i huset bor asylsökande som härstammar från andra länder. Rebecka jobbar på avdelningen för afghanska ungdomar. Det är tre pojkar på avdelningen; Ahmed, Hamid, och Zaher som är yngst med sina 14 år. Zaher kommer som ny till hemmet i början av boken.  Pojkarna får hjälp med vardagliga saker och personalen på hemmet ordnar aktiviteter för dem. Bland annat får de åka skridskor på vintern eller besöka havet på sommaren. Rebecka försöker få dem att förstå när det är höst och när det är vinter eller någon annan årstid. Hon berättar att när trädens löv blir gula och faller till marken, då är det höst. Nästan allt pojkarna gör antecknas i journalen och där står även vilken tid de fått sina mediciner, hur mycket de har handlat för osv. När Ahmed kommer till hemmet med kompisar, måste kompisarna registreras och Rebecka måste kontakta deras ansvarspersoner för att bekräfta uppgifterna. Det är mycket pappersarbete. Pojkarna får träffa myndigheter, bland annat för att fastställa åldern.  Det här är en bok för unga vuxna (eller de övre tonåren) om glädje och sorg, negativa besked och vardagens små glädjestunder. Pojkarna hjälper varandra och umgås. De kokar mat som de är vana med hemifrån och stöttar varandra, samtidigt som de kämpar med skolan och att lära sig svenska. Men ibland uppstår det bråk, bl.a. mellan Ahmed och Hamid. Ahmed tror att ifall han konverterar till kristendom och börjar gå i den svenska kyrkan, så får han lättare ett positivt besked vad gäller om han får stanna eller inte. Han har strukit över sitt namn Ahmed på dörren till sitt rum. Istället vill han bli kallad Adam. Hamid ser inte positivt på att Ahmed konverterar, och en dispyt uppstår. Man genomgår också fastemånaden Ramadan och så firar Ahmed sin 18-års dag tillsammans med boende från andra avdelningar, och även personalen på hemmet. Det här är Elin Perssons debutroman. Den kan egentligen handla om vilka flyktingar som helst, och i vilken stad som helst. Det är en fin debut och bra att hon tar upp ett sådant ämne som asylsökande. Många känner inte till hur ensamma ungdomar och barn har det när de kommer till Sverige, Finland, eller något annat land efter en lång tid på flykt. Boken har drygt 180 sidor, så den är inte allt för tjock. Kapitlen är många gånger korta och det gör att boken går snabbt att läsa. Jag rekommenderar boken varmt, för unga vuxna eller de övre tonåren.   

Vi är Superstars!

Veckans boktips handlar om Gabbi och bästa kompisen Ellen som ska gå på cheerleading-tryout. Tryout betyder att de ska visa för sina tränare vad de kan och tränarna delar sedan in dem i ett lag som passar för deras nivå. Gabbi är nervös och det är Ellen också. Gabbi blir först glad när hon och Ellen hamnar i samma lag, Spotlights. Men Ellen blir besviken. Hon ville komma med i Stardust, ett lag som är på en högre nivå. Vilken tur att det kommer en ny tryout på hösten, så att Ellen kan försöka en gång till. Gabbi är nöjd med att vara i Spotlights. Hon vet att hon inte har det som krävs för att vara med i Stardust. Under sommarlovet har Gabbi träningar och hon övar sig speciellt på någonting som kallas flickis. Ellen är på semester i Spanien och Gabbi börjar umgås med en flicka som heter My. Hon ska också vara med i Spotlights. Gabbi får lite dåligt samvete för att hon umgås så mycket med My. Hon undrar om vänskapen med Ellen ska ta slut ifall Ellen kommer med i Stardust på hösten. Boken innehåller en del termer och ord som många inte känner till. Det är ord som används inom cheerleading. Men i början av boken finns en lista med vissa ord och en kort beskrivning vad de betyder. Så man kan kolla i listan om man undrar vad en flickis, salto eller DM och RM är för något. Malin Stehn har skrivit ett stort antal böcker för barn och ungdomar. Hon har också översatt många böcker till svenska. Elin Jonsson har illustrerat boken med färgstarka bilder. Vi är Superstars! är en bra bok om avundsjuka och dåligt samvete, men också om glädje, vänskap och idrott. Det är den enda barnbokserien på svenska som handlar om cheerleading. Boken har 105 sidor och har en åldersrekommendation på 6-9 år. Men jag skulle hellre rekommendera den från sju eller åtta år med tanke på att det finns så många termer som delvis är på engelska. Barn som håller på med gympa tycker säkert bra om boken, eftersom det finns vissa likheter mellan gympa och cheerleading. Det finns en bok till om Gabbi och de andra. Den heter Heja Superstars! Jag har läst veckans boktips som e-bok, men den borde finns i pappersform i många bibliotek.

Balladen om sångfåglar och ormar

Hungerspelen-trilogins fans känner bra till historien om Katniss Everdeen och Peeta Mellark som deltar i de 74:e och 75:e hungerspelen och hur de kämpar mot huvudstaden Kapitolium och dess president Coriolanus Snow. Nu har författaren Suzanne Collins gett ut en ny bok som handlar om de 10:e hungerspelen och om Coriolanus som är ung, fattig och studerar vid Akademin, med förhoppningen att han ska få ett stipendium som gör att han kan fortsätta vid universitetet. Det har gått några år sedan distrikten belägrade huvudstaden. Livet börjar återgå till det normala, men för en del, t.ex. familjen Snow, är det fortfarande dåliga tider. Coriolanus bor med sin farmor och kusin Tigris i en stor lägenhet, men den har stora skador och man har blivit tvugna att sälja och elda upp en del möbler och annat för att klara sig. Det är ont om mat och Coriolanus får ofta gå hungrig. Det är dags för hungerspelen. I år ska varje spelare få en mentor från Coriolanus avgångsklass. Medan Katniss och Peeta erbjuds ett liv i lyx och ett överflöd av mat, ser det helt annorlunda ut för spelarna i de 10:e hungerspelen. De kommer till huvudstaden i handbojor med godsvagnar och lämnas i en bur på zoo så att huvudstadens invånare kan titta på dem, som om de vore djur. Coriolanus tilldelas flickan från distrikt 12, en färgstark karaktär som heter Lucy Gray. Mentorerna får träffa sina spelare några gånger innan spelen, och Coriolanus fattar ett tycke för Lucy. Hon är speciell och har en sångröst som få. Hon kommer från en grupp som kallas Flocken, som reser runt i olika distrikt och sjunger i ett band. Efter stor dramatik finns alla spelare och mentorer inte med vid starten. Coriolanus gör allt för att Lucy ska hålla sig vid liv. Han skickar mat och vatten med drönare till den stora, fallfärdiga amfiteatern där spelarna hålls instängda. En efter en tvingas mentorerna se sina spelare falla offer för varandra tills bara en vinnare återstår. Boken följer Coriolanus liv före, under och efter hungerspelen, då han tvingas utbilda sig till fredsväktare och hamnar i distrikt 12. Han kommer på sin klasskamrat Sejanus som samarbetar med rebellerna och planerar en flykt. Coriolanus ställs inför ett dilemma och måste välja mellan Sejanus vänskap och lojaliteten mot huvudstaden Kapitolium. För den som inte känner till trilogin om hungerspelen rekommenderar jag att läsa böckerna om Katniss först (böckerna heter Hungerspelen, Fatta eld och Revolt) eller åtminstone titta på de fyra filmerna som baseras på böckerna. Den tredje boken blev till två filmer. Suzanne Collins har förutom böckerna om Katniss skrivit en fantasyserie för barn om Gregor från Ovanjord. Jag skulle rekommendera Balladen om sångfåglar och ormar till de övre tonåren, på grund av händelserna inne på arenan och även utanför. Dessutom har boken drygt 550 sidor. Boken är fylld med dramatik, känslor och politik. Mycket spännande är den och jag tror att fans av Hungerspelen kommer att gilla den bra.  

Livet enligt Dunne

Veckans boktips handlar om en flicka som heter Dunne. Fast egentligen heter hon Daniela, men alla säger Dunne. Dunnes mamma är död och hon bor tillsammans med sin pappa Giovanni, eller Gianni som han kallas. Det är Dunnes första sommarlov. Något fruktansvärt har hänt. Gianni har blivit påkörd av en bil och måste stanna länge på sjukhuset. Dunne får bo med sin kompis Ella Frida på en ö i havet. Där bor förstås också Ella Fridas lillasyster Miranda, hennes mamma och bonuspappan Uffe. Roy och Partyboy finns också på ön. Det är Ella Fridas marsvin. Dunnes marsvin Snö och Flinga och även hennes katt får bo hos mormor och morfar. Flickorna har det roligt på ön, badar flera gånger per dag och säljer kaffe, saft och bullar till passagerarna som kommer med den stora båten till ön. Dunne talar med sin pappa i telefon varje dag. Men en kväll ringer inte Gianni som han brukar. Dunne blir förstås orolig. Men Ella Fridas mamma har en överraskning åt dem. Mormor ska komma och hälsa på Dunne. Också kusin Svante är med. Svante avslöjar en hemlighet som han inte får tala om. Dunne blir arg och ledsen. Pappa har fått en flickvän som heter Vera. Det är nog därför han inte ringde till Dunne på kvällen. Gianni har fått permission, det vill säga ledigt, från sjukhuset och ska komma och hälsa på Dunne. Också Vera kommer med. Men det blir inte riktigt så roligt som Dunne tänkt sig. Det blir bråk och Gianni och Vera åker tillbaka till sjukhuset. Ella Frida försöker trösta Dunne. Livet enligt Dunne är skriven av Rose Lagercrantz och den har fina illustrationer i svartvitt av Eva Eriksson. Rose Lagercrantz har skrivit ett stort antal böcker för barn och ungdomar, också bilderböcker. Det här är den fjärde boken om Dunne. Böckerna kommer i en viss ordningsföljd, men jag tycker det går bra att börja läsa vilken bok som helst. Själv började jag med femman och nu har jag läst fyran. Jag kommer nog att läsa alla andra delar också så småningom. Här kommer böckerna i ordningsföljd, i fall ni vill läsa i rätt ordning: 1. Mitt lyckliga liv  2. Mitt hjärta hoppar och skrattar 3. Sist jag var som lyckligast 4. Livet enligt Dunne 5. Vi ses när vi ses 6. Lycklig den som Dunne får 7. Kärlek är bättre än ingen kärlek Det är fina böcker som blandar humor och allvar. Jag rekommenderar böckerna varmt. Den här boken har 105 sidor, men det är många bilder och ibland är det bara en rad text på sidan. Den är ganska lättläst och passar bra för en nybörjarläsare eller en läsare som kommit lite längre. Den har en åldersrekommendation på 6-9 år.  

Syskonsjuka, kämpaglöd och en envis framtand

Har ni hört talas om Saga Louisa Larsson? Det är en flicka som förekommer i Josefine Sundströms böcker Saga-sagor. Veckans boktips är just en Saga-sagor som heter Syskonsjuka, kämpaglöd och en envis framtand. Saga-sagor innehåller fem olika berättelser om Saga och hennes familj och vänner. Josefine Sundström är känd från svensk TV där hon har deltagit i olika program, bl.a. varit programledare för Melodifestivalen och Lilla Melodifestivalen. Böckerna har fina illustrationer av Emma Göthner. Den första berättelsen i boken heter "Om hårda frukter, fina samlarsaker och en efterlängtad glugg". Saga har en lös tand och vill att den ska trilla ut. Men tanden är envis och vill hänga kvar i munnen. Saga försöker med knäckebröd, äpple och morot. Visst lossnar tanden till sist, men vart försvann den? Tänk om hon svalde tanden? Mamma och pappa hjälper till att leta på och under matbordet. Saga är ledsen. Hon ville så gärna ha sin tand i burken med saker som hon samlar på. I burken har hon en tärning, en guldig spik, en blank kastanjenöt och mycket annat. Tanden skulle passa bra in i samlingen, men kanske hittar hon aldrig tanden igen.  Andra berättelsen heter "Om guldbyxor, randiga paket och en ovanlig födelsedag". I den här berättelsen har Saga födelsedag och får fina presenter. När Saga sedan ska ha kalas med sina kompisar känner hon sig inte riktigt bra. Hon försöker vara glad och får presenter av kompisarna också. Mamma har bakat en god tårta. Men plötsligt börjar Saga gråta jättemycket. Hon har hög feber och orkar ingenting längre. Vilket tråkigt slut på ett kalas! Tredje berättelsen heter "Om små bord, långa ben och en främmande mamma". Det här berättelsen handlar om Saga som vuxit så att hon inte längre kan sitta vid sitt lilla bord i sitt rum. Saga får följa med sina föräldrar till ett stort varuhus där de kan köpa möbler. Det är svårt att välja när det finns så mycket. Men Saga väljer en pinnstol och ett skrivbord som har hyllor. På väg till kassan får Saga se en skål med frukter. De ser så äkta ut. Men Saga klämmer på dem. Det är bara plastfrukter. Saga ska visa mamma och pappa. Men vart försvann de? Hon kan inte se dem någonstans! Jo, där är mamma. Saga springer till mamma och kramar henne bakifrån. Men oj, det är inte mamma som vänder sig om. Det är någon helt annan! Fjärde berättelsen heter "Om trasseltråd, spring i benen och en riktig liten lathund". Saga sitter i köket och syr en gympapåse av ett gammalt dynvar. Men hon sticker sig på nålen så det kommer blod och tråden trasslar sig. Det blir inte till någonting! Saga är arg och slänger gympapåsen så den flyger över bordet. Pappa vill att Saga ska gå ut en stund och röra på sig. Hon har suttit stilla för länge. Ute träffar hon kompisen Samir som leker med en hund. Men hunden vill inte göra någonting. Inte ligga och inte rulla. Samir och Saga bygger en hinderbana med allt möjligt. En gammal stövel som de ska kasta, hopprep, ringar och hinkar. Kanske vill hunden vara med när den ser hur roligt det är med hinderbanan. Samir och Saga låtsas att de klättrar i fjällen, är cirkusartister och hoppar från ö till ö i ett hav fullt med hajar! Sista berättelsen heter "Om ensamhet, syskonsjuka och en märklig överraskning". Saga är lite avundsjuk på alla som har syskon. Samir har både en storebror och en lillasyster. I parken matar Samir sin lillasyster med majskrokar och vatten i pipmugg. Saga frågar sin pappa varför inte hon får något syskon. Men bebisar växer inte på träd! säger pappa. Länge är Saga syskonsjuk. Så ropar grannen Britta på Saga. Hon vill att Saga ska smyga tyst och titta i korgen. Där ligger tre duniga bollar som rör sig. Katten Tigertass har blivit mamma! Och Britta lovar att Saga ska få komma och ta hand om kattungarna när de blir lite större. Så söta små kattbebisar! Det finns fyra samlingsböcker med Saga-sagor, som alla innehåller fem berättelser om Saga. En av böckerna heter Studsmatta, simskola och en borttappad tigertass. En annan heter Ballonglängtan, kurragömma och två tomtar i diket. Det finns också en som heter Bananbus, finskor och en superjobbig superhjälte, som för tillfället inte finns på Boksampo. Dessutom finns den fjärde berättelsen, om när de bygger en hinderbana åt hunden, som en egen bok. Den innehåller också en faktadel om vad som händer i kroppen när man rör på sig. Den boken heter Fiffiga kroppen och finurliga knoppen. En annan berättelse, där Saga sover över hos morfar, finns också som en egen bok. Sova över heter den och har tidigare ingått i samlingsboken Studsmatta, simskola och en borttappad tigertass.  Jag har läst alla Saga-sagor. Jag kan verkligen rekommendera böckerna varmt. Det är roliga och har hög igenkänningsgrad. Berättelserna är ganska korta och passar bra som högläsningsbok. Jag skulle rekommendera böckerna för barn i förskoleåldern eller lite yngre. Barn som lärt sig läsa kan naturligtvis läsa själva när de känner sig redo för böcker som har drygt 90 sidor.