Bokens titel. Om boken utkommit under olika titlar, visas här den första titeln.
Den siste mohikanen
Fulltext
Extern länk till en webbsida där du kan läsa verket i fulltext.
Typ
romaner
Klicka här om du vill veta mer om författaren och om författarens övriga verk.
Olika pärmbilder visas stora om du pekar eller klickar på den lilla bilden.
Beskrivning
Den siste mohikanen (1826) är den bästa av Coopers romaner i Skinnstrumpa-serien. Den serien kan sägas vara ansvarig för att ha populariserat indianboken som självständig genre. Coopers böcker fortsätter att vara några av de mest lästa romanerna i världen, och har haft ett enormt inflytande över åsikter om nordamerikanska indianer och den period i östamerikansk historia som fortfarande väcker stor kontrovers. Den romantiserade bilden av en stark, orädd och självständig gränsbo och den behärskade, vise och ädle indianen har Coopers karaktäriseringar av Falköga och Chingachgook som stilbildande förebilder. Frasen, ”den siste mohikanen”, har kommit att representerade den ensamt överlevande av en nobel ras eller typ. Boken har filmatiserats otaliga gånger.
En engelsk major har fått order att eskortera två damer, de fina överstedöttrarna Cora och Alice, från Fort Edward till Fort William Henry. De blir förrådda av den ondskefulle huronske indianvägvisaren Magua som rymmer. Emellertid räddas de av den vite spejaren Falköga, alias Skinnstrumpa, alias Långa bössan, alias Natty Bumppo och hans två indianska vänner Chingachgook och Uncas, far och son av ädlaste mohikanblod. Uncas är mer känd som Den siste mohikanen. Magua återvänder med de sina, irokeserna, och flera blodiga slag mellan de två grupperna följer.
Cooper var en av de första betydande amerikanska författarna att skilda minoriteter som karaktärer i sina böcker: afrikaner, afroamerikaner och indianer. Dock är hans behandling av dessa grupper komplex och det belyser hur problematisk relationen var mellan nybyggare och amerikanska indianer. Ofta ger han kontrasterande bilder av ursprungsbefolkningen för att betona deras potential för godhet alternativt grymhet. I Den siste mohikanen möter vi både karaktären Magua som helt saknar förlåtande kvalitéer och Chingachgook, den siste mohikanen, som porträtteras som nobel, modig och heroisk.
(Telegram)
En engelsk major har fått order att eskortera två damer, de fina överstedöttrarna Cora och Alice, från Fort Edward till Fort William Henry. De blir förrådda av den ondskefulle huronske indianvägvisaren Magua som rymmer. Emellertid räddas de av den vite spejaren Falköga, alias Skinnstrumpa, alias Långa bössan, alias Natty Bumppo och hans två indianska vänner Chingachgook och Uncas, far och son av ädlaste mohikanblod. Uncas är mer känd som Den siste mohikanen. Magua återvänder med de sina, irokeserna, och flera blodiga slag mellan de två grupperna följer.
Cooper var en av de första betydande amerikanska författarna att skilda minoriteter som karaktärer i sina böcker: afrikaner, afroamerikaner och indianer. Dock är hans behandling av dessa grupper komplex och det belyser hur problematisk relationen var mellan nybyggare och amerikanska indianer. Ofta ger han kontrasterande bilder av ursprungsbefolkningen för att betona deras potential för godhet alternativt grymhet. I Den siste mohikanen möter vi både karaktären Magua som helt saknar förlåtande kvalitéer och Chingachgook, den siste mohikanen, som porträtteras som nobel, modig och heroisk.
(Telegram)
Ämnen och teman
Personer, aktörer
Huvudpersoner
Platser för händelserna
Konkreta platser för händelserna
Exakt tidpunkt
Originalspråk
Uppgifter om originalutgåvan av verket samt den första översatta utgåvan på svenska och/eller finska. Här visas också uppgifter om eventuella nyöversättningar och ibland även uppgifter om översättningar till andra språk än finska och svenska.
utgivningar
Utgivningstid
Sidantal
428
Förlag
Språk
Översättare
Utgivningstid
Sidantal
366
Förlag
Språk
Översättare
Muu tekijä
Serie
Utgivningstid
Sidantal
185
Förlag
Språk
Översättare
Lisätietoja
Andra utg. med denna övers.: Lindqvist 1936, 1945, 1949.
Första svenska uppl. 1831.