Bäck, Tomas Mikael
Laddning av bildfilen
Photograph information
Foto: Fredrik Bäck
Biografiska uppgifter
Tomas Mikael Bäck (f. 1946) är uppvuxen i Vasa, men bor sedan mitten av 60-talet i Helsingfors. Österbotten glimtar regelbundet fram, särskilt i hans senare dikter, där igenkännbara miljöer i staden eller skärgården skymtar – samtidigt sköra och beständiga minnesbilder. Många motiv och förhållningssätt kan man ändå följa från början, från debuten 1972. Ett sådant är musiken, under åren har många dikter inspirerats av de stora kompositörerna. Bach, Schumann och Brahms är några som nämns i Den sextonde månaden, samlingen som utkom 2005. Men jazzen har också sin plats, och kanske är det den som initierar betonings- och betydelseförskjutningar i diktraderna: små grepp, ofta med dramatisk verkan.
En genre som Bäck just nu är ensam om att framgångsrikt odla i Svenskfinland är enradingen, den aforismliknande dikten. Litteraturhandböckerna ser Bäck som en av dem som synligast förvaltat modernismens avantgardistiska ådra. Det tar sig uttryck i ett intresse för språksubstans och språkmusikalitet. ”Ord har så många (dolda) ytor” heter det i 90-talssamlingen Memoarer och annan dikt. Bäck är en intellektuell poet, men en sällsynt opretentiös sådan, och det cerebrala är aldrig frikopplat från mänskliga konflikter och emotioner. I centrum är kommunikationen med människor och världen, ibland förstådd, ofta missförstådd. Under diktytan bor också humorn, nångång svart, alltid barmhärtig.
I Infjärdsbild (2008), tas läsaren med på en resa till ett barndomslandskap. Det är en återkomst full av ömhet och ironi; försoning kan utvinnas hos det genuint anspråkslösa, skrot och ogräs. Där hittar man också motståndet. Det är – om uttrycket tillåts – gräsrotspoesi av den högre skolan. Den raffineras ytterligare i dikterna i Fantasi C-dur (2010) som knyter minnena fastare till ett musikaliskt tonfall, Shumanns. Sorg och glädje växer samman i längtans tonart: C-dur! Den nyaste samlingen, Brottyta (2012) är också ett slags återkomst – till motiv och platser. Men det är andra som för en till kyrkogården, andra som exponerar sitt liv, ibland vitalt klar-orange, i synfältet. Tiden åstadkommer brottytan, ställer krav, fast uppmuntrande: ”En bra början: forma om.”
Läscentrum
Föräldrar Ragnar Bäck och Else Finnilä.
Bibliotekarie fram till sommaren 1983. Kritiker. Verksamhet inom Boklaget för södra Finland. Finländsk delredaktör för rikssvenska tidsskriften café Existens.
Studier biblioteksexamen vid Svenska social- och kommunalhögskolan, 1971, HuK vid Helsingfors Universitet 1972.
Prisbelönad av Svenska litteratursällskapet i Finland 1978, 1985 och 1989.
En genre som Bäck just nu är ensam om att framgångsrikt odla i Svenskfinland är enradingen, den aforismliknande dikten. Litteraturhandböckerna ser Bäck som en av dem som synligast förvaltat modernismens avantgardistiska ådra. Det tar sig uttryck i ett intresse för språksubstans och språkmusikalitet. ”Ord har så många (dolda) ytor” heter det i 90-talssamlingen Memoarer och annan dikt. Bäck är en intellektuell poet, men en sällsynt opretentiös sådan, och det cerebrala är aldrig frikopplat från mänskliga konflikter och emotioner. I centrum är kommunikationen med människor och världen, ibland förstådd, ofta missförstådd. Under diktytan bor också humorn, nångång svart, alltid barmhärtig.
I Infjärdsbild (2008), tas läsaren med på en resa till ett barndomslandskap. Det är en återkomst full av ömhet och ironi; försoning kan utvinnas hos det genuint anspråkslösa, skrot och ogräs. Där hittar man också motståndet. Det är – om uttrycket tillåts – gräsrotspoesi av den högre skolan. Den raffineras ytterligare i dikterna i Fantasi C-dur (2010) som knyter minnena fastare till ett musikaliskt tonfall, Shumanns. Sorg och glädje växer samman i längtans tonart: C-dur! Den nyaste samlingen, Brottyta (2012) är också ett slags återkomst – till motiv och platser. Men det är andra som för en till kyrkogården, andra som exponerar sitt liv, ibland vitalt klar-orange, i synfältet. Tiden åstadkommer brottytan, ställer krav, fast uppmuntrande: ”En bra början: forma om.”
Läscentrum
Föräldrar Ragnar Bäck och Else Finnilä.
Bibliotekarie fram till sommaren 1983. Kritiker. Verksamhet inom Boklaget för södra Finland. Finländsk delredaktör för rikssvenska tidsskriften café Existens.
Studier biblioteksexamen vid Svenska social- och kommunalhögskolan, 1971, HuK vid Helsingfors Universitet 1972.
Prisbelönad av Svenska litteratursällskapet i Finland 1978, 1985 och 1989.
Mera uppgifter om författarens verk
Gösta Ågren 50 år 3 augusti 1986 - festskrift (1986, Skrivor)
En diktdialog : Leva skrivande - finlandssvenska författare samtalar (antologi) (tillsammans med Birgitta Boucht) (1998, Söderströms)
Med ålderns rätt (2010, Schildts)
En diktdialog : Leva skrivande - finlandssvenska författare samtalar (antologi) (tillsammans med Birgitta Boucht) (1998, Söderströms)
Med ålderns rätt (2010, Schildts)
Textutdrag
Som gula blad
kan gömma rosen:
egna, enda ände?
kan gömma rosen:
egna, enda ände?
Källor och hänvisningar
Finlands svenska litteraturhistoria 2 (Svenska litteratursällskapet, 2000)
Författaren själv (Förlags Ab Wiken, 1993)