Sista motanfallet

Sista motanfallet är en bok om krigaröden vid Kollaafronten. Liksom Kollaafronten håller är den byggd på dagboksanteckningar från Finlands vinterkrig. Erkki Palolampi har upplevat kriget inifrån, han känner krigets fasansfulla verklighet, men han känner också dess skönhet, där den tar sig uttryck i osjälviskt kamratskap och hängiven offervilja. Sönderskjutet och ödsligt stiger Kollaa fram för läsarens blick. Ställningarna bestå av en brädkorsu, några granatgropar och i hast uppkastade löpgravar, och äro bemannade med en handfull män. Men Kollaafronten håller. Huru detta är möjligt ger Palolampi ytterligare svar på i sin nya bok. Han tar inte sikte på den historiska helheten, han berättar om det enskilda initiativet, det tysta och anspråkslösa hjältemodet. Det är kanske inte de yttre händelserna som verka starkast, trots att Kollaafrontens män utförde otroliga ting, det är reflexionerna över liv och död hos den enkla mannen i ledet. Var och en av dem längtar hem, var och en av dem drömmer om en fredlig tillvaro under krigets hemska och hårda värv. Men var och en är också medveten om att frontens verklighet kräver det yttersta. Ännu ett par timmar före fredsslutet sätter ryssen in en mördande eld mot de få återstående männen, och sergeanten, som i tankarna upplevt sin hemkomst, stupar för en förflugen skärva från den sista ryska granaten.