Forssell, Karl-Erik
Laddning av bildfilen
Photograph information
Åke Hellmans porträtt av Karl-Erik Forssell
Foto: Marika Sykkö
Foto: Marika Sykkö
Biografiska uppgifter
Präst, författare och vältalare
Så kan man karakterisera Karl-Erik Forssell och så har även Hufvudstadsbladets redaktör Marcella (Margareta Norrmén) beskrivit honom i en intervju (Hufvudstadsbladet 28.11.1970). Det var en levnadsteckning om den avgående biskopen i Borgå stift, som i sin aftonbön efter en lång prästgärning bad; - ”Gud som haver barnen kär, se till mig som sliten är---”
Biskop Karl-Erik Forssell var den tredje biskopen i Borgå stift, som hade inrättats år 1923.
Karl-Erik Forssell är ett namn med lyskraft idag som är. Många minns honom för hans poetiska predikningar interfolierade med lyriska citat. Hans stämma finns bevarad på kassetten Fri som rymdens svala som är en samproduktion med Aurorakören där Karl-Erik Forssell svarar för textläsningen. Dirigent för Aurorakören är Paul Jansson.
Diktarbiskopen
Diktarbiskopen är ett epitet som Karl-Erik Forssell också har fått sig tillskrivet. Hans poetiska ådra genomsyrar hans memoarer Ögonblick som utkom år 1971 dvs. året efter att Karl-Erik Forssell hade blivit pensionerad. Materialet hade länge funnits i hans skrivbordslådor i form av dagboksanteckningar. Karl-Erik Forsell brukade tala om underbara ögonblick där han mötte Gud mitt i vardagen och det är just sådana stunder ur minnets skattkista som han ger uttryck för.
Rikhaltig litterär produktion
I Karl-Erik Forssells rikhaltiga litterära produktion ingår bland andra följande verk:
År 1936 debuterade han med Strövtåg i hembygden och Öppna dörrar. Ett år senare följde Villiga vandrare. Förklädd konung utkom 1944 och Källorna år 1945. År 1948 utkom Solvisarens skugga.
Skriftskolan-uppgift och gåva är titeln på Karl-Erik Forssells synodalavhandling framlagd på synodalmötet i Borgå år 1947.
Karl-Erik Forssell doktorerade år 1955 vid Åbo Akademi på Studier i Finlands svenska psalmbok av år 1943. År 1957 utkom Vår gudstjänst. År 1962 utgav han herdabrevet Låt oss lyssna som en hälsning till församlingarna i Borgå stift. Det nära undret, 1963 och Men vid vår port, 1964 är urval av Karl-Erik Forssells predikningar. År 1967 utkom Låt oss bedja som är en bönbok för Borgå stift. Boken om Lärkkulla-stiftelsen utkom 1966. Guds budbärare utkom 1969 och Ögonblick 1971. Ögonblick kan betraktas som ett testamente över Karl-Erik Forssells nio biskopsår i Borgå stift. Trädet vid källan, 1975, är en samling meditationer i Guds natur. År 1983 utkom Vad är ditt namn? med undertiteln meditationer inför Guds och Jesu namn.
Biografi
Karl-Erik Forssell föddes i Helsingfors 27.11.1905 av föräldrarna Carl Lindqvist och Elvina Salenius. Hans adoptivföräldrar var Axel Forssell och Signe Richter.
År 1929 gifte sig Karl-Erik Forssell med barnträdgårdsläraren Gurli Björk (avliden 1983). I familjen föddes fyra barn; Dage, Lena (gift Schönberg, avliden 1985), Ingmar och Tryggve.
År 1923 blev Karl-Erik Forssell student från Svenska normallyceum i Helsingfors. Han avlade teologie examen år 1927 och prästvigdes samma år. Teologie licentiat blev han år 1949 och teologie doktor år 1955.
Under åren 1927-35 var Karl-Erik Forssell adjunkt och kaplan i Pernå. År 1935-53 var han kaplan i Åbo svenska församling och under åren 1953-61 kyrkoherde i samma församling.
Han var assessor vid Borgå domkapitel 1956-61 och biskop i Borgå stift 1961-70.
Ordets mästare
”Karl-Erik Forssell var det vertikala perspektivets biskop, bönens, psalmernas och låt oss säga den eskatologiska dimensionens biskop. Allmänt kända är hans insatser ifråga om bönbokens tillkomst samt hans grundliga kunskaper ifråga om psalmer samt religiös lyrik och litteratur. Karl-Erik Forssells värld är litteraturens, musikens och inte minst det osynligas värld. Han är en ordets mästare, i repliker, i prima vista-tal, i brev, i predikningar. Forssell är snabbtänkt och humoristisk och ibland otroligt klarsynt. Hans klarsynthet vållade honom också mycket smärta. Forssell är en känslomänniska med ett sjätte sinne att ana sig till sådant som inte sades men ändå hade menats. Karl-Erik Forssells lynne kunde sålunda pendla mellan sprudlande glädje och djupaste missmod”. (Ur Huset vid Kungsvägen. Borgå domkapitel 1723-1983).
För oss som kände Karl-Erik Forssell säger ovannämnda rader mycket om hans personlighet. Många minns honom också som en superlativernas och hänförelsernas man. Det fanns besläktade drag mellan Karl-Erik Forssell och hans prästkollega, den åländska landsprosten Valdemar Nyman (1904-1998).
Karl-Erik Forssell höll sin avskedspredikan som biskop i Borgå domkyrka, den första advent 1970. Pensionärsåren bodde han i Åbo. Det som han ofta återkom till var besvikelsen över att kyrkan inte hade öppnat sina dörrar för kvinnliga präster, vilket även skulle ha lättat på den kroniska prästbristen i stiftet. Finland fick sina första kvinnopräster år 1988.
Efter biskop Karl-Erik Forssells sista domkapitelssession, i november 1970, avtäcktes hans porträtt i guldram målat av konstnär Åke Hellman. Vid porträttavtäckningen talade kyrkoherde Per Wallendorff som då var viceordförande i Finlands svenska prästförbund. I sitt tacktal avslöjade Karl-Erik Forssell hemligheten bakom den röda boken som han håller i handen. Det är en engelsk bok om Johan Huss.
Det finns en sentens i den röda boken som kan stå som ett motto för Karl-Erik Forssell. Det var ord som han ofta hade återkommit till under samtal med Åke Hellman då porträttet blev till:
Sök sanningen,
lyssna till sanningen
förkunna sanningen,
lev i sanningen,
försvara sanningen
intill döden.
text: Benita Ahlnäs
Källförteckning:
Aurorakören och Karl-Erik Forssell. Fri som rymdens svala. Dirigent: Paul Jansson. (Musikkassett). Åbo 1988-1989
Huset vid Kungsvägen. Borgå domkapitel 1723-1983. Tryckeri och Tidnings Ab. Borgå 1983
En lysande biskop avslutar sin gärning. Kyrkpressen 27.11.1970
Norrmén, Margareta (Marcella): Lättnad och lite vemod efter tunga biskopsår. Hufvudstadsbladet 28.11.1970
Vem och Vad. Schildts 1992
Vikström, Erik: Den kravlösa närhetens biskop. Erik Vikströms minnesanteckning över biskop Karl-Erik Forssell. Kyrkpressen 11.5.1995
Så kan man karakterisera Karl-Erik Forssell och så har även Hufvudstadsbladets redaktör Marcella (Margareta Norrmén) beskrivit honom i en intervju (Hufvudstadsbladet 28.11.1970). Det var en levnadsteckning om den avgående biskopen i Borgå stift, som i sin aftonbön efter en lång prästgärning bad; - ”Gud som haver barnen kär, se till mig som sliten är---”
Biskop Karl-Erik Forssell var den tredje biskopen i Borgå stift, som hade inrättats år 1923.
Karl-Erik Forssell är ett namn med lyskraft idag som är. Många minns honom för hans poetiska predikningar interfolierade med lyriska citat. Hans stämma finns bevarad på kassetten Fri som rymdens svala som är en samproduktion med Aurorakören där Karl-Erik Forssell svarar för textläsningen. Dirigent för Aurorakören är Paul Jansson.
Diktarbiskopen
Diktarbiskopen är ett epitet som Karl-Erik Forssell också har fått sig tillskrivet. Hans poetiska ådra genomsyrar hans memoarer Ögonblick som utkom år 1971 dvs. året efter att Karl-Erik Forssell hade blivit pensionerad. Materialet hade länge funnits i hans skrivbordslådor i form av dagboksanteckningar. Karl-Erik Forsell brukade tala om underbara ögonblick där han mötte Gud mitt i vardagen och det är just sådana stunder ur minnets skattkista som han ger uttryck för.
Rikhaltig litterär produktion
I Karl-Erik Forssells rikhaltiga litterära produktion ingår bland andra följande verk:
År 1936 debuterade han med Strövtåg i hembygden och Öppna dörrar. Ett år senare följde Villiga vandrare. Förklädd konung utkom 1944 och Källorna år 1945. År 1948 utkom Solvisarens skugga.
Skriftskolan-uppgift och gåva är titeln på Karl-Erik Forssells synodalavhandling framlagd på synodalmötet i Borgå år 1947.
Karl-Erik Forssell doktorerade år 1955 vid Åbo Akademi på Studier i Finlands svenska psalmbok av år 1943. År 1957 utkom Vår gudstjänst. År 1962 utgav han herdabrevet Låt oss lyssna som en hälsning till församlingarna i Borgå stift. Det nära undret, 1963 och Men vid vår port, 1964 är urval av Karl-Erik Forssells predikningar. År 1967 utkom Låt oss bedja som är en bönbok för Borgå stift. Boken om Lärkkulla-stiftelsen utkom 1966. Guds budbärare utkom 1969 och Ögonblick 1971. Ögonblick kan betraktas som ett testamente över Karl-Erik Forssells nio biskopsår i Borgå stift. Trädet vid källan, 1975, är en samling meditationer i Guds natur. År 1983 utkom Vad är ditt namn? med undertiteln meditationer inför Guds och Jesu namn.
Biografi
Karl-Erik Forssell föddes i Helsingfors 27.11.1905 av föräldrarna Carl Lindqvist och Elvina Salenius. Hans adoptivföräldrar var Axel Forssell och Signe Richter.
År 1929 gifte sig Karl-Erik Forssell med barnträdgårdsläraren Gurli Björk (avliden 1983). I familjen föddes fyra barn; Dage, Lena (gift Schönberg, avliden 1985), Ingmar och Tryggve.
År 1923 blev Karl-Erik Forssell student från Svenska normallyceum i Helsingfors. Han avlade teologie examen år 1927 och prästvigdes samma år. Teologie licentiat blev han år 1949 och teologie doktor år 1955.
Under åren 1927-35 var Karl-Erik Forssell adjunkt och kaplan i Pernå. År 1935-53 var han kaplan i Åbo svenska församling och under åren 1953-61 kyrkoherde i samma församling.
Han var assessor vid Borgå domkapitel 1956-61 och biskop i Borgå stift 1961-70.
Ordets mästare
”Karl-Erik Forssell var det vertikala perspektivets biskop, bönens, psalmernas och låt oss säga den eskatologiska dimensionens biskop. Allmänt kända är hans insatser ifråga om bönbokens tillkomst samt hans grundliga kunskaper ifråga om psalmer samt religiös lyrik och litteratur. Karl-Erik Forssells värld är litteraturens, musikens och inte minst det osynligas värld. Han är en ordets mästare, i repliker, i prima vista-tal, i brev, i predikningar. Forssell är snabbtänkt och humoristisk och ibland otroligt klarsynt. Hans klarsynthet vållade honom också mycket smärta. Forssell är en känslomänniska med ett sjätte sinne att ana sig till sådant som inte sades men ändå hade menats. Karl-Erik Forssells lynne kunde sålunda pendla mellan sprudlande glädje och djupaste missmod”. (Ur Huset vid Kungsvägen. Borgå domkapitel 1723-1983).
För oss som kände Karl-Erik Forssell säger ovannämnda rader mycket om hans personlighet. Många minns honom också som en superlativernas och hänförelsernas man. Det fanns besläktade drag mellan Karl-Erik Forssell och hans prästkollega, den åländska landsprosten Valdemar Nyman (1904-1998).
Karl-Erik Forssell höll sin avskedspredikan som biskop i Borgå domkyrka, den första advent 1970. Pensionärsåren bodde han i Åbo. Det som han ofta återkom till var besvikelsen över att kyrkan inte hade öppnat sina dörrar för kvinnliga präster, vilket även skulle ha lättat på den kroniska prästbristen i stiftet. Finland fick sina första kvinnopräster år 1988.
Efter biskop Karl-Erik Forssells sista domkapitelssession, i november 1970, avtäcktes hans porträtt i guldram målat av konstnär Åke Hellman. Vid porträttavtäckningen talade kyrkoherde Per Wallendorff som då var viceordförande i Finlands svenska prästförbund. I sitt tacktal avslöjade Karl-Erik Forssell hemligheten bakom den röda boken som han håller i handen. Det är en engelsk bok om Johan Huss.
Det finns en sentens i den röda boken som kan stå som ett motto för Karl-Erik Forssell. Det var ord som han ofta hade återkommit till under samtal med Åke Hellman då porträttet blev till:
Sök sanningen,
lyssna till sanningen
förkunna sanningen,
lev i sanningen,
försvara sanningen
intill döden.
text: Benita Ahlnäs
Källförteckning:
Aurorakören och Karl-Erik Forssell. Fri som rymdens svala. Dirigent: Paul Jansson. (Musikkassett). Åbo 1988-1989
Huset vid Kungsvägen. Borgå domkapitel 1723-1983. Tryckeri och Tidnings Ab. Borgå 1983
En lysande biskop avslutar sin gärning. Kyrkpressen 27.11.1970
Norrmén, Margareta (Marcella): Lättnad och lite vemod efter tunga biskopsår. Hufvudstadsbladet 28.11.1970
Vem och Vad. Schildts 1992
Vikström, Erik: Den kravlösa närhetens biskop. Erik Vikströms minnesanteckning över biskop Karl-Erik Forssell. Kyrkpressen 11.5.1995