När det röda dammet lagt sig

Till och med under ett så kallat »normalt» år, då allt i princip fungerar, går Etiopien från kris till kris. Över fyra miljoner barn har mist åtmins­tone den ena föräldern ofta båda. Barn som tig­ger, pojkar vars föräldrar dött av aids och flickor som jobbar i de rikare etiopiernas hem som tjänste­hjon syns överallt. Hur förklarar man för sin egen dotter varför grannbarnen dricker det oljiga vatt­net i rännstenen? Och hur hänger det ihop med den tusenåriga kulturen och den bördiga jorden?

Inom biståndsindustrin är barnfamiljer ovan­liga och den bästa hjälparbetaren är singelman­nen som kan packa ihop sina saker, rulla ihop sitt myggnät och vara framme vid gränsen ett dygn efter att han blivit uppringd. Parallellt med det humanitära arbetet pågår Annika Sandlunds eget intensiva familjeliv med graviditet, ny baby och vardagsjäkt. På samma klarsynta och sympatiska sätt som i sina Hbl-kolumner beskriver hon sin etiopiska vardag där hon brottas med regelverk och samvete. Annika Sandlund berättar om mö­tet med den unga förlossningsskadade Sarah, om kvinnor som lever i ett samhälle där de inte vill bli kallade för »fria» och om den gamle mannen hon en gång nekade hjälp.

(Schildts & Söderströms)