Ungdom i landsflykt

Paul Michael Ingel – numera avslöjad som den unga rikssvenska författaren Ragnar Holmström – hade, som bekant, en viss framgång med sin fjolårsbok, novellsamlingen ”Ryskt monument”. I den nu utgivna romanen gör Holmström ett försök att mera inträngande och vidlyftigare behandla samma intressanta motiv och problem: ryska flyktingars öden och äventyr både i Ryssland och Finland. Det första avsnittet av romanen, där förf. försöker teckna ryskt liv före revolutionen och själva revolutionens utbrott, är det avgjort svagaste i boken; det märks alltför tydligt att det är en främling, som betraktat händelserna och personerna utifrån; berättelsen har blivit schematisk och föga trovärdig. Däremot har förf. lyckats bättre med den sakligare skildringen av vitryssarnas operationer i Murmansk och deras flykt till Finland. Men i bokens två sista avsnitt, i vilka den minst sagt romantiskt-fantastiska handlingen är förlagd till Helsingfors, förfaller han åter till en ganska billig romanteknik. Man serveras både banaliteter, sentimentaliteter och psykologiskt otroligt effekter. ”Ungdom i landsflykt” är berättad med rivande fart och det händer otroligt mycket i boken; den kan alltså rekommenderas som förströelseläsning. Men den är misslyckad som konstnärlig produkt och om dess eventuella värde som historiskt dokument vågar jag icke uttala mig.