Guldgrävarens tårar
Samtida recension
Resonerande bokkatalogen gavs ut av Statens biblioteksbyrå mellan åren 1923-1961 och av Skolstyrelsens biblioteksbyrå mellan åren 1962-1988. Den delades ut som bilaga till Svenskbygden. Tidningen innehöll korta recensioner av ny, svenskspråkig litteratur och användes som hjälpmedel vid bibliotekens bokval.
Recension i Resonerande bokkatalog
Upphovsman
Utkommit i nummer
1/1982
Recension
I sin väl sammanhållna debutbok rör sig Merja-Riitta Stenroos genom det emotionella rummet: kärlek, uppbrott, frånvaro, saknad, gemenskap och avstånd. Känsligt och varsamt uppbunden vid sparsamt insatta konkreta miljö- eller stämningsskapande detaljer lever sig dikten in i hur det känns: ”Sorgligast är det nät människor / lär känna sina konturer / det är bara dej jag inte känner igen, bara din / gestalt har förblivit suddig.” Den personliga guldgrävar-myten möts av sagoprinsessans kanske mer urblekta symboler. Trots några få ställen där ordvalet verkar något osäkert är Merja-Riitta Stenroos’ bok en mogen och genomarbetad satsning. Författaren ansluter sig inom finlandssvensk lyrik närmast till en tradition från Edith Södergran till Agneta Ara. Detta är nog inledningen till ett beaktansvärt författarskap.