Årstider
Samtida recension
Resonerande bokkatalogen gavs ut av Statens biblioteksbyrå mellan åren 1923-1961 och av Skolstyrelsens biblioteksbyrå mellan åren 1962-1988. Den delades ut som bilaga till Svenskbygden. Tidningen innehöll korta recensioner av ny, svenskspråkig litteratur och användes som hjälpmedel vid bibliotekens bokval.
Recension i Resonerande bokkatalog
Upphovsman
Utkommit i nummer
6/1986
Recension
Det är lätt att sympatisera med livskänslan och den lyriska infallsvinkeln, själva tonläget, i Martin Westmans debut. Det mesta utspelas i spänningsfältet mellan ett reflekterande, melankoliskt jag och ett stycke natur, ofta ett stadslandskap. Så här fint kan kompositionen lyckas: "På en bussresa / en
haltpunkt vid en åker / gräs och hundflokor skyndar vidare / en blåsig dag". Att japansk poesi utgjort en givande inspirationskälla för författaren framgår både här och på andra ställen.
I haiku-försöken återfinns dock inte alltid den äkta laddade avspändheten. En del av de längre dikterna lider något av brist på uttrycksenergi: vaghed eller pratighet blir följden. Slarvig indelning och ogenomtänkt interpunktion kan man irritera sig över, liksom litet annat språkgrums. Viktigare syns mig ändå vara att framhålla den 'ungdomligt' nerviga interpretation som livgivande genomlöper stora delar av Westmans årstidssvit. Ensam drömmare hänsjunken i betraktandet av regn och dimma, vårgrönska eller solnedgångsprakt! Och det lever. "Flyktighet: / snigelns spår / har redan torkat i sommarvinden."
haltpunkt vid en åker / gräs och hundflokor skyndar vidare / en blåsig dag". Att japansk poesi utgjort en givande inspirationskälla för författaren framgår både här och på andra ställen.
I haiku-försöken återfinns dock inte alltid den äkta laddade avspändheten. En del av de längre dikterna lider något av brist på uttrycksenergi: vaghed eller pratighet blir följden. Slarvig indelning och ogenomtänkt interpunktion kan man irritera sig över, liksom litet annat språkgrums. Viktigare syns mig ändå vara att framhålla den 'ungdomligt' nerviga interpretation som livgivande genomlöper stora delar av Westmans årstidssvit. Ensam drömmare hänsjunken i betraktandet av regn och dimma, vårgrönska eller solnedgångsprakt! Och det lever. "Flyktighet: / snigelns spår / har redan torkat i sommarvinden."