"Välkomna till gaskammaren, mina damer och herrar!"

Tadeusz Borowski, född 1922, räknas som en av Polens förnämsta lyriker och prosaförfattare. Åren 1943-1945 tillbringade han som fånge i det beryktade Auschwitz, nazitidens största koncentrationsläger, ägnat åt systematisk människoutrotning i ordets bokstavliga bemärkelse.
Det svenska urvalet av hans noveller har fått sitt namn efter titelnovellen och innehåller till största delen minnen och autentiska brev från denna tid i lägret. Det är en mästerlig analys av vad författaren själv kallar "lägrets anatomi". Samtliga noveller är präglade av stark lidelse och en intensiv puls utan ett enda patetiskt eller "våldspornografiskt" övertramp. Människoporträtten är ypperliga, levande och ömsinta och språket präglat av ursinnig vrede. Slutnovellen "Stenvärlden" kan måhända ge en förklaring till varför Tadeusz Borowski 1951 begick självmord. Han som hade överlevt gaskammaren tog livet av sig - med gas. Tadeusz Rozewicz skriver i sitt företal till den svenska utgåvan: ... "Vi älskade livet, vi kämpade för livet. Det var andra som tog våra liv. Ibland med hjälp av våra egna händer..."