Bokens titel. Om boken utkommit under olika titlar, visas här den första titeln.

Krigarens dikt

Typ

romaner
Klicka här om du vill veta mer om författaren och om författarens övriga verk.

Beskrivning

Krigarens dikt vill vara "en sannolik framställning av Alexander den Stores handlingar och levnadsöden". Den följer Alexander från uppväxtåren i det gröna Makedonien, under spänningen mellan fadern och modern, och fram genom det stora fälttåget mot Persien, med belägringen av Tyros, intagandet av Egypten, slagen vid Issos och Guagamela. Efter intåget i Babylon, den tidens storstad med alla dess märkvärdigheter, följer erövringen av Asien ända till Indien och marschen tillbaka genom den fruktade Makranöknen, Alexanders plötsliga insjuknande och död i Babylon och den döendes rannsakan av sitt korta men sällsynt händelseladdade liv.

Berättelsen eftersträvar att med stöd av den nyaste Alexanderforskningen ge en allsidig och balanserad bild av den store erövraren. Utan att vare sig hylla eller nedvärdera honom utgör den ett försök att blottlägga de sammansatta drivkrafterna hos Alexander, samspelet av medvetna och omedvetna inslag, under föreställningen att hans livsgärning ska bli en dikt, motsvarande den homeriska Iliaden och legenderna om Dionysos. Han ställs samtidigt i förhållande till sina älskare och älskarinnor, till Zoroasters lära och de indiska Gymnosofisternas tänkesätt till de olika religioner och kulturer han möter.

(baksidestext)

Huvudpersoner

Tidpunkt för händelserna

Exakt tidpunkt

Originalspråk

Textutdrag

I anslutning till avbildningar och beskrivningar kan man föreställa sig Alexander sådan han var redan i tjugoårsåldern, vid den tid då han blev Makedoniens kung: inte mörk som föräldrarna utan mera ljuslagd, åt det rödlätta hållet, nästan som om han varit en bortbyting. Därtill var han mycket vit på kroppen, påminnande om en ur marmorn just uthuggen staty, och han blev starkt röd av solbränna i ansiktet. Håret höjde sig yvigt över den höga pannan, rödblont, och delade sig i mitten, lockade sig i nacken och fick växa så att det kom till synes nedanför stridshjälmen. Han avstod, då liksom senare, från det sedvanliga skägget, kanske främst för att skilja sig från Filip, fadern, men säkerligen också för att bevara sin ynglingalika ungdomlighet.
Uppgifter om originalutgåvan av verket samt den första översatta utgåvan på svenska och/eller finska. Här visas också uppgifter om eventuella nyöversättningar och ibland även uppgifter om översättningar till andra språk än finska och svenska.

utgivningar

Undertitel

en sannolik framställning av Alexander den stores handlingar och levnadsöden

Första publikation

ja

Utgivningstid

Sidantal

229

Språk