Strövtåg

Med klar och oförvillad blick ser Ulla-Lena Lundberg på USA; som stipendiat har hon vistats några terminer därborta och hon har inga illusioner kvar om drömlandet i väster när hon återvänder. Hon har genomskådat den yttre glans och prakt som säkert många utlänningar faller till föga för, hon ser rakt igenom det som är sken och utanverk, det materialistiska, framgångstyrkande i det amerikanska samhället. Hon ställer sig helt på de svagares sida, på deras som på grund av hudfärg eller bristande handlag med pengar hamnat i skuggan. Hon är bitande ironisk mot amerikansk TV, amerikansk propaganda, amerikansk samhällssyn, och man tror att hon har rätt. Men – fanns det verkligen ingen amerikansk medborgare, som författarinnan kunde ha dryftat problemen med? För att få dem elysta också inifrån? Som det nu är, är det främlingens fragmentariska intryck som förmedlas i denna onekligen intressanta och lovande prosadebut, där också en skir kärlekshistoria finns inflätad.