O ljusa jordiska morgon
Samtida recension
Resonerande bokkatalogen gavs ut av Statens biblioteksbyrå mellan åren 1923-1961 och av Skolstyrelsens biblioteksbyrå mellan åren 1962-1988. Den delades ut som bilaga till Svenskbygden. Tidningen innehöll korta recensioner av ny, svenskspråkig litteratur och användes som hjälpmedel vid bibliotekens bokval.
Recension i Resonerande bokkatalog
Upphovsman
Utkommit i nummer
6/1986
Recension
En diktsamling med 111 dikter. Dikterna följer ett ganska klart mönster. Början av boken tvingar läsaren att stanna upp. Här talas om död och tomhet. När livet tar slut:
" ... är vi ett namn
ett par årtal
på en sten"
I en annan dikt uppmanas vi att: "– stanna en stund och lyssna".
Ett flertal dikter, som det också framgår av underrubriken, handlar om gravgården. Författaren blir till och med litet "ferlinsk" när hon skriver:
"Men det kryller av larver
och rötter och groende frön -"
Men tonen i dikterna ändras ju mer man läser. Först möter man tveksamma försök till någonting mera än "tomhet". Frågor? På bokens sista sidor finner vi en ny ton.
"Du gåtfulle Gud
jag vet inte, om du minns –
Hela mitt liv
har jag trott på dig,
fastän du aldrig
har bönhört mig.
Ja, jag vet inte ins
om du finns –
Men jag tror, jag tror!
ja, min tro är så stark
att finns du inte än,
så skall du Herre
skapas ur den."
In en av de sista dikterna får vi läsa om fjärilen som stiger mot morgonljuset
"och kvar
låg resterna av puppan
i gruset."
Dikterna varierar till innehållet. Jag tror att var och en som ger sig tid att stanna upp inför den hör boken skall finna dikter som känns angelägna och riktiga.
" ... är vi ett namn
ett par årtal
på en sten"
I en annan dikt uppmanas vi att: "– stanna en stund och lyssna".
Ett flertal dikter, som det också framgår av underrubriken, handlar om gravgården. Författaren blir till och med litet "ferlinsk" när hon skriver:
"Men det kryller av larver
och rötter och groende frön -"
Men tonen i dikterna ändras ju mer man läser. Först möter man tveksamma försök till någonting mera än "tomhet". Frågor? På bokens sista sidor finner vi en ny ton.
"Du gåtfulle Gud
jag vet inte, om du minns –
Hela mitt liv
har jag trott på dig,
fastän du aldrig
har bönhört mig.
Ja, jag vet inte ins
om du finns –
Men jag tror, jag tror!
ja, min tro är så stark
att finns du inte än,
så skall du Herre
skapas ur den."
In en av de sista dikterna får vi läsa om fjärilen som stiger mot morgonljuset
"och kvar
låg resterna av puppan
i gruset."
Dikterna varierar till innehållet. Jag tror att var och en som ger sig tid att stanna upp inför den hör boken skall finna dikter som känns angelägna och riktiga.