Ljusan dag

Med sin senaste bok "Ljusans dag" har Priestley velat ge något utöver den rena förströelsen och han sätter själv boken på främsta platsen i sin produktion. De många Priestley-beundrarna återfinner här mycket av de motiv och det framställningssätt som har gjort författaren så populär, samtidigt som de överraskas av tonfall med en ny, tankeväckande klang. Bokens handling utspelas på två vitt skilda plan som egentligen inte sammansmälter annat än i huvudpersonens föreställningssfär. Denne, en berömd filmskribent och författarens alter ego, uppsöker ett turisthotell i Cornwall för att göra honom impulsen att för sig själv rulla upp ett händelserikt år i sin bild av livet i en mellanengelsk industristad, formellt inte längre tillbaka än 1913, men i realiteten skild från vår tid av älskvärda krumelurer nästan av Dickenstyp som han framför i frihet. Parallellt med dessa minnesbilder som han återupplivar med en högst modern associationsteknik går skildringen av hans samvaro på hotellet med en filmproducent, en filmregissör och en filmdiva, ett parti som ger honom tillfälle inte bara att öppna titthål för läsaren till filmens romantiska värld, utan även att göra en del kraftiga och bittra reflexioner om den moderna filmindustrin - en frukt av Priestleys egna erfarenheter och besvikelser i Hollywood. Priestley skulle inte vara den skicklige författare han är, om han inte ända till sista ögonblicket höll upplösningen oavgjord och spänningen vid makt, och den avslutande effekten är minst av allt vad läsaren har väntat sig.

(baksidestext)