Huset vid gränsen

Det var Georg Kerenyi som förde både min hustru Lali och Julia Homburg in i mitt liv. Därför tycker jag det är rätt och billigt att börja från början och berätta hur han inträdde på skådebanan. Det var i december 1946, och han stjälptes av, bokstavligen stjälptes av vid det förband som jag då tillhörde. Han ingick i en grotesk transport av repatrierade fångar som huller och buller hade samlats ihop i en stängd järnvägsvagn, vilken i veckotal hade irrat fram på väg från ett läger, antagligen bortom Uralbergen, till dess att den hade kommit tillräckligt nära en gräns där den inte längre kunde avvisas och så skjutsats över på andra sidan. Den gränsen var den österrikiska. Eftersom vagnen befann sig på ett sidospår till de ungerska järnvägarn rullade den över gränsen på en enspårig linje och hamnade på det enda växelspåret vid en liten landsortsstation i sydöstra Steiermark i stället för på en växelspåret vid en liten landsortsstation i sydöstra Steiermark i stället för på en ändstation i Wien där det fanns resurser för att ta hand om dylikt "lastgods".