Bokens titel. Om boken utkommit under olika titlar, visas här den första titeln.

Kvällens röster

Typ

romaner
Klicka här om du vill veta mer om författaren och om författarens övriga verk.
Pärmbild
Pärmbild
Olika pärmbilder visas stora om du pekar eller klickar på den lilla bilden.

Beskrivning

Det är som om stämmor höjde sig från den lilla småstaden på Piemontes kullar, koncentrerad kring textilfabriken, stämmor från de äldres och medelålders som bär på ett förflutet från kriget, och från de unga för vilka de svåra åren är hörsägen och dunkla barndomsminnen. Till dessa unga hör Elsa och Tommasino, som trevande söker en varaktig föreningspunkt i kärleken. Det är Elsa, hemmadottern, stillsam och anspråkslös men också stark och seg, som låter oss höra de olika rösterna. Hennes "lilla mammas" egocentriska svada om egen trivsel och hälsa börjar boken, liksom den slutar den. Tommasino, yngste son till fabrikschefen,
är en begåvad drömmare utan självförtroende. Han känner sig som "en skugga av alla dem som bott i byn förut", som om fadern och bröderna gjort slut på alla resurser, all vitalitet. Det ansvar som erbjuds honom i företaget skjuter han ifrån sig. Trycket från hans eget tvehågsna jag och från småstadens skvaller, fördomar och konventioner nöter obönhörligt bort glansen över hans och Elsas äventyr.
Natalia Ginzburg har i "Kvällens röster" med så fin inlevelse lyckats smälta samman form och innehåll att denna skildring av två "tigares" smärtfyllda kärlek blivit en av hennes mest uppskattade och översatta böcker. Med sin ljusa, rena dager och sina skarpa, precisa konturer är den en fulländad etsning i ord.

Natalia Ginzburg föddes 1916. Hon växte upp i Turin och publicerade sina första noveller redan i sjuttonårsåldern. Under de tre första åren av andra världskriget levde hon tillsammans med sin familj på en liten plats i Abruzzerna. Hon gifte sig 1938 med Leone Ginzburg, känd socialist, specialist på rysk litteratur. Han häktades av fascistregeringen och dog 1944 i fängelset. Under några år var Natalia Ginzburg anställd som lektör hos Einaudi-förlaget i Turin. År 1950 gifte hon om sig och är sedan 1952 bosatt i Rom. Hennes mest kända verk är "Alla våra gårdagar" (utgiven på svenska 1956), en roman om borgerlig vardag under kriget, "Lessico familiare" ("Familjelexikon"), som fick Stregapriset 1963, samt hennes utsökta böcker i litet format: småstyckena "Le piccole virtù)" ("De små dygderna") samt kortromaner som "Valentino"
och "Kvällens röster".

(baksidestext)

Personer, aktörer

Platser för händelserna

Tidpunkt för händelserna

Originalspråk

Textutdrag

Jag hade varit med min mor hos doktorn och hem tog vi stigen som följer general Sartorios skogsdunge och sedan går längs villa Bottiglias höga, mossbelupna mur.
Det var i oktober, det började bli kyligt: i byn bakom oss hade de första gatlyktorna tänts och den ljusblå globen utanför Albergo Concordia kastade ett glasartat sken över det folktomma torget.
Uppgifter om originalutgåvan av verket samt den första översatta utgåvan på svenska och/eller finska. Här visas också uppgifter om eventuella nyöversättningar och ibland även uppgifter om översättningar till andra språk än finska och svenska.

utgivningar

Utgivningstid

Sidantal

150

Språk

Översättare

Lisätietoja

Första svenska upplaga 1965. Första upplaga i denna version 2023.

Utgivningstid

Sidantal

126

Språk

Översättare

Första publikation

ja