Ledan

Denna gång har författaren som i ”De likgiltiga” skildrat en mindre uppbygglig sida av den italienska aristokratins liv. En rik ogift konstnär känner leda vid allt: han föraktar pengar och vill inte deltaga i det societetsliv, som idkas i moderns förnäma villa, men han har heller inte lust att måla eller överhuvudtaget företaga sig någonting positivt. Av en händelse kommer hans avlidna konstnärsgrannes förra älskarinna, en alldeles ung flicka, i hans väg och blir hans öde åtminstone för en lång tid. Han är som besatt trots att hon bedrar honom, så att hans tid helt tycks gå till väntande och spionerande på henne. Till slut börjar han misstänka, att han förälskat sig i henne på allvar. Boken är skickligt skriven, men det måste sägas, att en dylik iskall analys av ett särfall för många troligen utgör en ganska pinsam läsning.