Männen kring Marianne 1-2

Pierre de Marivaux (1688–1763) är mest känd som författare till små utsökta teaterpjäser, i vilka leken med kärleken är huvudtemat och vars gestalter äger rokokons fjärilsaktiga behag. Romanen Männen kring Marianne är skriven med samma mästerskap som dessa pjäser. Den berättar om den föräldralösa flickan Mariannes liv som forsterbarn hos fromma och goda människor och som ensamstående ung vacker kvinna i Paris, vars frestelser under 1700-talet inte var mindre än i våra dagar. Tack vare sin skönhet får hon rika ändlingars uppvaktning och tränger in i inflytelserika kretsar. Men som kvinnan utan börd för hon en otrygg tillvaro i den rika och förnäma världen och när den mest framgångsrika av hennes älskare sviker, står katastrofen för dörren. Ett trofast stöd har hon dock i de förnäma damerna Mme de Miran och Mme Dorsin. Porträtten av dessa kvinnor tillhör något av det mest storslagna och generösa som Marivaux ritat. Marivaux är en hängiven dyrkare av kvinnorna och han ägnar ett kärleksfullt tålamod åt att intränga i deras psyke. Hos de män han tecknar möter vi oftast lastbarhet, feghet, trolöshet och hyckleri, medan vi återfinner godheten, modet genorositeten och storsinnet hos kvinnorna. Men främst får vi i denna roman en betagande och inträngande analys av en ung kvinnas känslor, drömmar och tankar vid mötet med världen. Koketteriets och behagsjukans komplicerade och nyckfulla spel visas upp inför våra ögon med en oefterhärmlig finess. Det är utomordentlig psykologi och stor sedeskildring.

(baksidestext)