Carneholm, Björn

Födelseort

Hemort eller -orter

Utbildning eller examen

Upphovsmannens språk

Landskapsområde

Verk

Typ

romaner

Övriga verk (som illustratör)

Typ

fysiskt verk

Författarens egna ord

Livet är universellt.

Biografiska uppgifter

Född 1939 i Stockholm. Studerat till speciallärare i Vasa. Arbetat som klasslärare. Bor på Brändö, Åland.

Hobbier
Kommentera i lokalpress och svensk rikspress.
Initiativtagare till f.d. Brändö Bio. Aktiv i föreningen Baggholma kulturförening.

Egna favoriter/inspiration
Litteratur: Ian McEvans "Lördag", Stig Claesson m.fl.
Film: In the mood for love
Musik: Goldbergvariationerna (Bach), Beethovens stråkkvartetter och sonater.

Viktigt i livet
Att ha det bra, lugnt, tyst och lite stressigt ibland.

Emottagit stöd för utgivning från Ålands kulturfond och Svenska kulturfonden.

Mera uppgifter om författarens verk

Facklitteratur:
Iskultur i skärgården. Berättelser om upplevelser och
äventyr på isen. Eget förlag, 2001.

Textutdrag

Hon ville bara vara med sig själv, och få tänka. Eller inte alls tänka, utan bara vara.

(Ur Dagen med mig, 2003)


”Han kunde gå på kattis, han!”
Nancy Björkvall, Björnholma, Brändö

Det var ett par dagar före jul 1954. Det var nästan lugnt och sydostlig vind. Då gick min farbror John och jag på morgonen klockan sex, tidigt var vi ute då, ner på norra sidan, för där hade vi en eka. Vi skulle föra denna eka på isen från norra till södra sidan genom ett sund där ut till Skarpen söder om Porsskär. Där gick allt bra, men så kom vi till ett ställe där min farbror John gick framför och drog iväg och jag gick och sköt på skalmarna liksom. Då sa han: ”Nu får du vara lite försiktig, det kommer lite dålig is.”
Jamen, han kunde gå på kattis han, och kan du tänka, det höll ekan och vattkälken och honom – men jag plumsa iväg ner.
– Men nu håller jag på och gå ner mig! ropa jag på vårt språk, och plums ner bar det med båda händerna på isen.
– Usch, sa jag, hur ska jag komma upp?
– Nog kan du bära dig åt, sa han.
Han sa att det ungefär är som att ha en häst och en båt.
Ja, men jag kom ju upp fort själv, och så fortsatte vi ända till iskanten och fäste ekan där. Så måste vi ju gå hem tillbaka, jag måste ju byta kläder.
Men sen rodde vi igen över Båtörsstråket. Och därifrån gick vi på isen och det var så vackert och fint väder hela dan.

(Ur faktaboken ”Iskultur i skärgården” 2001)