Släktmötet

Släktmötet är det ena av T. S. Eliots versdramer. Medan han i "Mordet i katedralen" (1935) tog upp ett medeltidsämne i ett slags krönikespel bahandlar han i "Släktmötet" (1939) moderna människor i modern miljö men i en dramatisk form som är lånad från de grekiska tragedierna. Huvudpersonen, lord Monchensey, är en nutida Orestes som förföljs av eumeniderna tills han når försoningen. Eliot gör flitigt bruk av den antika kören och dessutom av monologen som uttryck för vad personerna tänker. Problematiken är kristet färgad men arvsynden som grundtema. Handlingen försiggår på ett engelskt herresäte, där familjens medlemmar samlats för att fira den residerande änkan-moderns födelsedag, och kretsar kring dunkla och samvetstyngande inslag i familjekrönikan. "Släktmötet" har med framgång uppförts i England och får sin svenska premiär på Dramatiska teatern i föreliggande översättning av Karl Vennberg och Caleb Andersson.