Bokens titel. Om boken utkommit under olika titlar, visas här den första titeln.
Pärlhönan
Typ
romaner
Klicka här om du vill veta mer om författaren och om författarens övriga verk.
Beskrivning
Eva Waldemarsson har i sin sjunde roman, Pärlhönan, förlagt handlingen till tiden strax före första världskriget. En tid då människorna ännu levde aningslösa inför vad som komma skulle, och de vuxnas synsätt och värderingar kunde utlösa både omedvetna och medvetna grymheter mot barn, ingripa i en uppväxande människas liv och döma henne till kyla och ensamhet.
Lina, handlartösen, är ordblind och har svårt för sig. Hon är avvikande, skör och sensitiv, men glad och söt, med en sprakande fantasi.
Frida, den ogifta mjölkerskans dotter, är en flicka med ett "uppdrag" - att älska och stödja Lina. Men att älska är både ljuvt och tungt. Mer och mer mognar Frida till allt starkare ansvar inför väninnans oberäknelighet och tilltag. Hårdast drabbar det när Frida som den enda i byn upptäcker Linas sjukliga drift - bristen på känsla för äganderätt.
Så en dag är Lina försvunnen. Också Frida går där ensam i markerna med sin lykta och letar och ropar Linas namn. I den djupa ensligheten och stillheten lovar hon Gud att om bara Lina kommer till rätta ska hon aldrig förråda henne. För Lina kan inte hjälpa att hon inte är "som hon ska va".
Denna sin ed håller Frida hårdnackat och ståndaktigt. Först när banden till sist brister mellan de båda och hon själv, fattigbarnet, står där ensam och utstött, dömd av vuxenvärlden, kommer hon till klarhet.
Eva Waldemarssons Pärlhönan är en fin och innerlig berättelse från den skånska slättmiljö där hennes diktning är förankrad. Med psykologisk insikt och humor har författarinnan gett en levande och allmängiltig skildring av människor i ömtåliga uppväxt- och brytningsår. Och - "den gamla byavägen svänger mjukt som en tanke", såsom författarinnans egen omtanke om människor som har det svårt i hennes "Himlaland".
(baksidestext)
Frida, den ogifta mjölkerskans dotter, är en flicka med ett "uppdrag" - att älska och stödja Lina. Men att älska är både ljuvt och tungt. Mer och mer mognar Frida till allt starkare ansvar inför väninnans oberäknelighet och tilltag. Hårdast drabbar det när Frida som den enda i byn upptäcker Linas sjukliga drift - bristen på känsla för äganderätt.
Så en dag är Lina försvunnen. Också Frida går där ensam i markerna med sin lykta och letar och ropar Linas namn. I den djupa ensligheten och stillheten lovar hon Gud att om bara Lina kommer till rätta ska hon aldrig förråda henne. För Lina kan inte hjälpa att hon inte är "som hon ska va".
Denna sin ed håller Frida hårdnackat och ståndaktigt. Först när banden till sist brister mellan de båda och hon själv, fattigbarnet, står där ensam och utstött, dömd av vuxenvärlden, kommer hon till klarhet.
Eva Waldemarssons Pärlhönan är en fin och innerlig berättelse från den skånska slättmiljö där hennes diktning är förankrad. Med psykologisk insikt och humor har författarinnan gett en levande och allmängiltig skildring av människor i ömtåliga uppväxt- och brytningsår. Och - "den gamla byavägen svänger mjukt som en tanke", såsom författarinnans egen omtanke om människor som har det svårt i hennes "Himlaland".
(baksidestext)
Genre
Personer, aktörer
Platser för händelserna
Exakt tidpunkt
Ämnesordskedjor
Originalspråk
Uppgifter om originalutgåvan av verket samt den första översatta utgåvan på svenska och/eller finska. Här visas också uppgifter om eventuella nyöversättningar och ibland även uppgifter om översättningar till andra språk än finska och svenska.