Ögonen och andra spökhistorier
Typ
novellsamlingar
Klicka här om du vill veta mer om författaren och om författarens övriga verk.

Beskrivning
Innehåll: Hissen, Ögonen, Grå damen, Flakvagnen, Stentungan, Ringen, Rost, Havet kallar, Gravkapellet, Farmors porträtt, Urklippsboken, Värdshuset i Skottland, Bilradion, Tunnelbanetåget
"Jag tror inte på spöken, men jag är rädd för dem" är mottot för Yvonne Hoffmans nya bok som innehåller fjorton sällsamma historier.
"Jag tror inte på spöken, men jag är rädd för dem" är mottot för Yvonne Hoffmans nya bok som innehåller fjorton sällsamma historier.
Allt börjar så vardagligt och oskyldigt, men plötsligt stämmer ingenting. Vi befinner oss i en annan värld där tecken och förebud måste tas på allvar, där döda inte får ro i sina gravar. Vem är det som styr hissen på jobbet om kvällarna? Vem kallar så lockande från havet i ett höstligt Hangö? Varför är tunnelbanestationen i en Stockholmsförort så övergiven och kuslig?
Allt som händer i den här boken är på sätt och vis sant, det kan hända vem som helst. Någon kanske väntar på dig i mörkret just nu.
(baksidestext)
Allt som händer i den här boken är på sätt och vis sant, det kan hända vem som helst. Någon kanske väntar på dig i mörkret just nu.
(baksidestext)
Ämnen och teman
Originalspråk
Textutdrag
Hissen
När jag var barn bodde vi i Helsingfors, i ett sexvåningshus från början av nittonhundratalet. Hissen var av det gamla slaget med gallergrind, så att man utifrån kunde se in i hisstrumman. På samma sätt kunde man se ut i trappan när man stod inne i hissen och långsamt åkte förbi de olika våningarna.
Jag var kanske tio år när jag hade den här drömmen. Den skrämmer mig fortfarande, för den har påverkat mitt liv flera gånger och jag vet att det kommer att hända igen.
När jag var barn bodde vi i Helsingfors, i ett sexvåningshus från början av nittonhundratalet. Hissen var av det gamla slaget med gallergrind, så att man utifrån kunde se in i hisstrumman. På samma sätt kunde man se ut i trappan när man stod inne i hissen och långsamt åkte förbi de olika våningarna.
Jag var kanske tio år när jag hade den här drömmen. Den skrämmer mig fortfarande, för den har påverkat mitt liv flera gånger och jag vet att det kommer att hända igen.
Uppgifter om originalutgåvan av verket samt den första översatta utgåvan på svenska och/eller finska. Här visas också uppgifter om eventuella nyöversättningar och ibland även uppgifter om översättningar till andra språk än finska och svenska.
utgivningar
Första publikation
ja
Utgivningstid
Sidantal
106