Skepp och gröna gränder
Samtida recension
Läs en samtida recension ur Resonerande bokkatalogen. Obs! Recensionerna kan innehålla spoilers, dvs. information som avslöjar intrigen.
Typ
novellsamlingar
Klicka här om du vill veta mer om författaren och om författarens övriga verk.
Beskrivning
Baksidestext:
Det är en gammal österbottnisk småstad som lever upp i dessa inbördes sammanhängande noveller, vilka ger en bild från en tid då de små städerna vid Bottniska viken nästan undantagslöst levde på skeppsfart och människorna omedvetet danades därefter. Handelsmän och sjöfolk, rika och fattiga, fint bildade människor och gamla utnöttna sjömän, alla framlevde de sitt liv i den lilla småstaden, där man än i dag påträffar spår från deras tid. Sjötermer brukas i dagligt tal och man rättar sig efter kompassen också på landbacken. Man talar om norra och södra skafferiet, östra och västra magasinet. Man säger att fru Kråkberg seglar gatan fram med gubben i kölvattnet och att klockar Övik kryssar hem i natten. Hans hustru är tungrodd som en pråm, men dottern grann som en galjonsbild. Om en sjöman är tillräckligt stagad tror han sig vara kapten, och om han bär sig illa åt borde han kölhalas. I talet förekommer svordomar, men det rår inte författaren för. För dessa människor svär och förbannar så förbaskat – det är deras outrotliga vana.
Det är en gammal österbottnisk småstad som lever upp i dessa inbördes sammanhängande noveller, vilka ger en bild från en tid då de små städerna vid Bottniska viken nästan undantagslöst levde på skeppsfart och människorna omedvetet danades därefter. Handelsmän och sjöfolk, rika och fattiga, fint bildade människor och gamla utnöttna sjömän, alla framlevde de sitt liv i den lilla småstaden, där man än i dag påträffar spår från deras tid. Sjötermer brukas i dagligt tal och man rättar sig efter kompassen också på landbacken. Man talar om norra och södra skafferiet, östra och västra magasinet. Man säger att fru Kråkberg seglar gatan fram med gubben i kölvattnet och att klockar Övik kryssar hem i natten. Hans hustru är tungrodd som en pråm, men dottern grann som en galjonsbild. Om en sjöman är tillräckligt stagad tror han sig vara kapten, och om han bär sig illa åt borde han kölhalas. I talet förekommer svordomar, men det rår inte författaren för. För dessa människor svär och förbannar så förbaskat – det är deras outrotliga vana.
Ämnen och teman
Personer, aktörer
Konkreta platser för händelserna
Ämnesord
Originalspråk
Uppgifter om originalutgåvan av verket samt den första översatta utgåvan på svenska och/eller finska. Här visas också uppgifter om eventuella nyöversättningar och ibland även uppgifter om översättningar till andra språk än finska och svenska.
utgivningar
Första publikation
ja
Utgivningstid
Sidantal
198