Westö, Mårten
Laddning av bildfilen
Photograph information
© Charlotta Boucht
Biografiska uppgifter
Efter tio års vistelse övervägande i prosan, som novellist, översättare, hörspelsförfattare, kolumnist och redaktör, återkommer Mårten Westö (f. 1967) till poesin med en samling under titeln Nedslag i hjärtats diktatur – hans fjärde. Debuten skedde också med dikter, samlingen Vid tröskeln utkom 1990. Två år innan hade han vunnit Arvid Mörne-pristävlingen.
Mårten Westö har alltid varit en läsande författare och lyriker. Det känns också i dikten. Liksom musikkompositioner kan innehålla melodislingor av kända mästare anas spår av tongivande samtida poeter (Carpelan, Tranströmer, Forsström) i många av hans dikter; arrangemanget är dock alltid mödolöst och oberoende. Dialog – någon gång med en knappt skönjbar ironisk biton – snarare än uppror präglar förhållandet till traditionen. Debutsamlingen hade ett motto av Rabbe Enckell, i den andra samlingen, Som om det fanns, finns en sekvens med motiv från södergrantopografin: “Hallonbacksvy (variationer)”, kallas den.
För den tredje samlingen Nio dagar utan namn fick Westö radions lyrikpris, Den dansande björnen. Liksom i den nyaste samlingen kan man säga att dess dominerande motiv är kärlek: kärleken till en partner, mellan föräldrar och barn, t o m kärleken till en plats. Idyllerna har ändå alltid varit långt borta. Förlust, avstånd, mörker är beståndsdelar livet måste ta i beaktande, både på det konkreta och det inre planet. Westös dikt vet om det.
Nära den poetiska verksamheten ligger Westös insats som hörspelsförfattare. Hans första novellsamling, En sorts värme (2005) fick ett generöst mottagande. Översättargärningen sker inte bara mellan finska och svenska utan också från engelska. Det mest omfångsrika arbetet hittills är Pekka Tarkkas biografi över Pentti Saarikoski. Mårten Westö är född och bosatt i Helsingfors.
Läscentrum
---
föräldrar Christina Hedberg, John-Eric Westö
Har översatt dramatik, prosa och poesi. Har skrivit artiklar, intervjuer, kritik och reportage i ett antal tidningar och tidsskrifter. Kolumnist i bl.a Vasabladet, ny Tid och Hufvudstadsbladet. Redigerat Boklagets Litterära Årsmagasin
1990, tidskriften Kontur 1992-1995,
medlem av Nya Argus redaktion
1994-1999, redaktionsrådsmedlem i
tidskriften Books from Finland 1999.
Medlem av Klockriketeaterns styrelse
1997-99.
Medlem av Finlands Svenska
Författareförening sedan 1993 och
Finlands journalistförbund sedan 1991.
studier vid Helsingfors universitet samt vid Svenska social- och kommunalhögskolan
Svenska litteratursällskapets pris 1999
Rundradions lyrikpris 1999
intressen musik, trädgårdsodling, matlagning, fotboll, trevliga människor
Mårten Westö har alltid varit en läsande författare och lyriker. Det känns också i dikten. Liksom musikkompositioner kan innehålla melodislingor av kända mästare anas spår av tongivande samtida poeter (Carpelan, Tranströmer, Forsström) i många av hans dikter; arrangemanget är dock alltid mödolöst och oberoende. Dialog – någon gång med en knappt skönjbar ironisk biton – snarare än uppror präglar förhållandet till traditionen. Debutsamlingen hade ett motto av Rabbe Enckell, i den andra samlingen, Som om det fanns, finns en sekvens med motiv från södergrantopografin: “Hallonbacksvy (variationer)”, kallas den.
För den tredje samlingen Nio dagar utan namn fick Westö radions lyrikpris, Den dansande björnen. Liksom i den nyaste samlingen kan man säga att dess dominerande motiv är kärlek: kärleken till en partner, mellan föräldrar och barn, t o m kärleken till en plats. Idyllerna har ändå alltid varit långt borta. Förlust, avstånd, mörker är beståndsdelar livet måste ta i beaktande, både på det konkreta och det inre planet. Westös dikt vet om det.
Nära den poetiska verksamheten ligger Westös insats som hörspelsförfattare. Hans första novellsamling, En sorts värme (2005) fick ett generöst mottagande. Översättargärningen sker inte bara mellan finska och svenska utan också från engelska. Det mest omfångsrika arbetet hittills är Pekka Tarkkas biografi över Pentti Saarikoski. Mårten Westö är född och bosatt i Helsingfors.
Läscentrum
---
föräldrar Christina Hedberg, John-Eric Westö
Har översatt dramatik, prosa och poesi. Har skrivit artiklar, intervjuer, kritik och reportage i ett antal tidningar och tidsskrifter. Kolumnist i bl.a Vasabladet, ny Tid och Hufvudstadsbladet. Redigerat Boklagets Litterära Årsmagasin
1990, tidskriften Kontur 1992-1995,
medlem av Nya Argus redaktion
1994-1999, redaktionsrådsmedlem i
tidskriften Books from Finland 1999.
Medlem av Klockriketeaterns styrelse
1997-99.
Medlem av Finlands Svenska
Författareförening sedan 1993 och
Finlands journalistförbund sedan 1991.
studier vid Helsingfors universitet samt vid Svenska social- och kommunalhögskolan
Svenska litteratursällskapets pris 1999
Rundradions lyrikpris 1999
intressen musik, trädgårdsodling, matlagning, fotboll, trevliga människor
Mera uppgifter om författarens verk
11 finlandssvenska poeter (antologi). Söderströms 1992.
Femtio år av nyfiken noggrannhet. Leva skrivande (antologi) (brevväxling med Bo Carpelan). Söderström 1998
Varför finns Vetil? (ordbok; med Henrika Ringbom och Peter Mickwitz). Söderströms 1999.
Om hopplöshetens möjligheter (samtalsbok; med Christer Kihlman). Söderströms 2000.
Philip Teir, Mårten Westö: Mandomsprov – en antologi om manlighet, Söderströms, 2006
Hörspel:
Det stumma klaveret, 1995
Det sista gästabudet, 1999
Vad vi talar om när vi talar om idrott. Ingår i novellsamlingen Övertramp :noveller om sport, 2010.
Dessutom översättningar av dramatik, prosa och poesi, senast Hanif Kureishis roman Gabriels gåva (Norstedts 2002) och Pekka Tarkkas biografi Pentti Saarikoski. Åren 1937-1963 (Atlantis 2003).
Femtio år av nyfiken noggrannhet. Leva skrivande (antologi) (brevväxling med Bo Carpelan). Söderström 1998
Varför finns Vetil? (ordbok; med Henrika Ringbom och Peter Mickwitz). Söderströms 1999.
Om hopplöshetens möjligheter (samtalsbok; med Christer Kihlman). Söderströms 2000.
Philip Teir, Mårten Westö: Mandomsprov – en antologi om manlighet, Söderströms, 2006
Hörspel:
Det stumma klaveret, 1995
Det sista gästabudet, 1999
Vad vi talar om när vi talar om idrott. Ingår i novellsamlingen Övertramp :noveller om sport, 2010.
Dessutom översättningar av dramatik, prosa och poesi, senast Hanif Kureishis roman Gabriels gåva (Norstedts 2002) och Pekka Tarkkas biografi Pentti Saarikoski. Åren 1937-1963 (Atlantis 2003).
Textutdrag
Genom ett tidigt fönster
Först nu när jag sett oss alla bli så här synliga
vet jag att det är någonting som alltid förblir
osynligt. Som om den lilla pojken som skymtar
genom årens avlagringar vore jag; han som
står där i skymningen bakom en rygg som
Först nu när jag sett oss alla bli så här synliga
vet jag att det är någonting som alltid förblir
osynligt. Som om den lilla pojken som skymtar
genom årens avlagringar vore jag; han som
står där i skymningen bakom en rygg som
skall bli mindre än hans egen. Ännu slår klockan
tunga slag i hans bräckliga kropp medan han lyssnar
till jämmern från dem som lämnats kvar på fel sida
av sorgen. På den svarta fjärden syr det blinkande
skeppet stygn efter stygn medan mor står i köket
och plockar mörker från ett kärl till ett annat. Hunden
kommer ylande uppför backen med gäddkrok i
tassen, men den röda bilen kör och kör
genom det majsgula fältet mot
framtiden, mejar ner axen som en vettvilling
utan någon vid ratten.
tunga slag i hans bräckliga kropp medan han lyssnar
till jämmern från dem som lämnats kvar på fel sida
av sorgen. På den svarta fjärden syr det blinkande
skeppet stygn efter stygn medan mor står i köket
och plockar mörker från ett kärl till ett annat. Hunden
kommer ylande uppför backen med gäddkrok i
tassen, men den röda bilen kör och kör
genom det majsgula fältet mot
framtiden, mejar ner axen som en vettvilling
utan någon vid ratten.
Litterära videoklipp