Bokens titel. Om boken utkommit under olika titlar, visas här den första titeln.
De barmhärtiga
Samtida recension
Läs en samtida recension ur Resonerande bokkatalogen. Obs! Recensionerna kan innehålla spoilers, dvs. information som avslöjar intrigen.
Typ
romaner
Klicka här om du vill veta mer om författaren och om författarens övriga verk.
Olika pärmbilder visas stora om du pekar eller klickar på den lilla bilden.
Beskrivning
De tre huvudpersonerna i Walentin Chorells roman är människor som på ett eller annat sätt har blivit missbytta av livet: Ivar, sjömannen som kommer hem, sjuk men ovälkommen, Gudrun, hans lekkamrat från förr med benskena och krycka, Hanna, Gudruns mor, tidig änka.
Under olika skeden av sitt liv tyr sig de tre till varandra, egentligen utan att vilja det, men för att de på så sätt ändå finner någonting av det de saknar i sin övriga tillvaro. Ett av de mest fängslande porträtten är Ivars gestalt. Här tecknar Chorell med insikt och förståelse en människa som inte orkat bära trycket av livets ansvarskrav. Det är Ivar som, bland annat i några gripande scener från en vårdanstalt, uttrycker bokens mening och tendens: människans behov av barmhärtighet och ömhet - och hennes oförmåga att ge andra detsamma.
Med sin djupa känsla och sin levande, dramatiska människoskildring har »De barmhärtiga» blivit en av Chorells starkaste romaner.
(Baksidestext, Bonniers 1962)
Under olika skeden av sitt liv tyr sig de tre till varandra, egentligen utan att vilja det, men för att de på så sätt ändå finner någonting av det de saknar i sin övriga tillvaro. Ett av de mest fängslande porträtten är Ivars gestalt. Här tecknar Chorell med insikt och förståelse en människa som inte orkat bära trycket av livets ansvarskrav. Det är Ivar som, bland annat i några gripande scener från en vårdanstalt, uttrycker bokens mening och tendens: människans behov av barmhärtighet och ömhet - och hennes oförmåga att ge andra detsamma.
Med sin djupa känsla och sin levande, dramatiska människoskildring har »De barmhärtiga» blivit en av Chorells starkaste romaner.
(Baksidestext, Bonniers 1962)
Genre
Exakt tidpunkt
Ämnesordskedjor
Originalspråk
Textutdrag
Plötsligt blev hon seende.
Men hon måste skratta åt sina tankar.
Jag har haft mina ögon i över fyrtio år, tänkte Hanna. De har alltid lytt mej. De har låtit mej se allting: det man måste gråta över och det som fick en att le. Det som man blev rädd för.
Det jag hatade att se på.
Men hon måste skratta åt sina tankar.
Jag har haft mina ögon i över fyrtio år, tänkte Hanna. De har alltid lytt mej. De har låtit mej se allting: det man måste gråta över och det som fick en att le. Det som man blev rädd för.
Det jag hatade att se på.
Uppgifter om originalutgåvan av verket samt den första översatta utgåvan på svenska och/eller finska. Här visas också uppgifter om eventuella nyöversättningar och ibland även uppgifter om översättningar till andra språk än finska och svenska.