Lammet

I sin senaste roman "Lammet" anknyter François Mauriac i viss mån till sitt tidigare verk "Den fariseiska kvinnan". Läsaren möter här på nytt några av figurerna i denna berömda bok fast vid ett betydligt senare skede i deras liv. Det är dock inte fråga om en fortsättning eller epilog: "Lammet" är en helt fristående berättelse. Huvudfiguren är en yngling, Xavier, som skall inträda vid ett prästseminarium för att viga sitt liv åt religionen. På resan till seminariet möter han en man som han känner ryktesvis från föräldrahemmet. Mannen, Jean de Mirbel, har lämnat sin hustru Michèle för att kanske inte återvända. Xavier har lagt märke till henne vid stationen och bilden av den ensamma kvinnan har etsat sig fast i hans medvetande. Under resans gång angriper Jean Xavier för hans beslut att bli präst, lockar honom att i stället följa Jean och och antyder att han därigenom också skulle kunna hjälpa Michèle. Och gripen av en plötslig impuls överger Xavier sina utstakade framtidsplaner och följer Jean. Därmed börjar det drama som inom en kort tidrymd fullbordas, sedan de tillsammans återvänt till Jeans och Michèles hem. Xavier invecklas i de komplicerade konflikter som utspelas mellan människorna där. Han har velat komma människor, som han tror behöver honom, till hjälp men uppgiften blir honom alltför tung. Mauriac visar åter sin överlägsna förmåga att i koncentrerad form skildra spänningen mellan det goda och onda och utvinna en psykologisk dramatik ur sitt stoff. "Lammet" betraktas av utländska bedömare som en av författarens väsentligaste romaner.