Bokens titel. Om boken utkommit under olika titlar, visas här den första titeln.
Härliga tomater
Samtida recension
Läs en samtida recension ur Resonerande bokkatalogen. Obs! Recensionerna kan innehålla spoilers, dvs. information som avslöjar intrigen.
Typ
romaner
Klicka här om du vill veta mer om författaren och om författarens övriga verk.
Beskrivning
I det lilla kustsamhället Byviken, nånstans mellan Ekenäs och Hangö, bor i början av seklet Maria och hennes syskon: storebror Viktor som allra helst vill bli fotograrf och Holger som är mörkrädd och Gunnar som är en retsticka och lilla Ingrid som tänder eld på gardinerna. Faster Emmeli, en aning lomhörd och gammalmodig men hjärtegod, ser till dem medan pappa kapten, mamma och lillasyster Unni är på långresa till Australien.
I handelsman Smirnoffs butik pratar man om det som händer i byn och i världen - de ryska sommargästernas ankomst, Andrés ballongfärd och mycket annat.
Den ryska flottan ankrar i hamnen, det blir liv och rörelse i det lilla samhället och på brädgården händer det mystiska saker... (Baksidestext)
Den ryska flottan ankrar i hamnen, det blir liv och rörelse i det lilla samhället och på brädgården händer det mystiska saker... (Baksidestext)
Personer, aktörer
Huvudpersoner
Tidpunkt för händelserna
Exakt tidpunkt
Originalspråk
Textutdrag
Viktors mun är som ett streck
Tilda stod i dörren.
- Ska vi vänta med maten, när som int Gunnar har kommit än?
- Men Viktor har visst kommit? Då äter vi, bestämde faster Emmeli.
Barnen samlades runt bordet. Faster Emmeli läste bordsbönen och alla satte sej. Tilda bar in stora karotten och efter henne slank Gunnar in och smög sej ner på sin plats.
- Vad får vi? frågade Holger.
- Köttsoppa. Och ju mera soppa ni äter, desto mera efterrätt får ni, sa Tilda, som hon alltid brukade.
Faster Emmeli hällde upp soppa åt barnern och sej. Gunnar var till en början ovanligt tystlåten, han såg ännu mindre och spensligare ut än vanligt och hårlocken hängde ner över näsan på honom när han envist stirrade i tallriken. Småningom märkte han att faster
Emmeli inte hade för avsikt att kommentera händelserna i skolan och då började han uppföra sej som vanligt igen.
- Låt bli att sparkas, sa Ingrid och tittade under bordet för att se vems fötter som hade kommit i hennes väg.
- Man får väl sträcka på sej, sa Gunnar.
- Nå, fusch, sa faster Emmeli. Låt bli att kivas, barn. Ni ska vara glada att ni får sitta vid bordet. När jag var liten fick barnen stå vid matbordet och när vi klagade sa min farfar: »Det är bara bra att ni står. Då växer ni och blir långa».
Barnen begrundade upplysningen ett ögonblick och innan någon hann öppna munnen för att fråga hur det kom sej att faster Emmeli var så kort, fortsatte hon:
- Jag skänker dock mera värde åt att barnen får god och stärkande mat än att de står vid matbordet.
Och hon serverade en andra portion köttsoppa bordet runt. Viktor såg butter ut och sa knappast tack. Gunnar som älskade att vara nere på brädgården, frågade vad han hade arbetat med i dag.
Viktor tittade på honom under lugg. Det blänkte till i ögonen på honom och munnen var som ett streck.
- Samma skit som alltid.
Maria ryckte till och Holger satte soppan i halsen och började hosta. Faster Emmeli hade tydligen inte hört vad han sa, lyckligtvis.
Men Tilda hade goda öron. Nu ställde hon sej i dörren till köket och sa högt och uppfordrande:
- Nu får ändå doktorinnan ta i med hårdhandskarna. Int passar det med fula ord i det häringa huset.
- Nå vaddå - fula ord? sa faster Emmeli. Vill Tilda vara så ämabel och hämta in vattnet, det har blivit
bortglömt.
Tilda fnös och gick efter vattenkaraffen, efter att ha gett Viktor en uppbragt blick.
på.
Tilda stod i dörren.
- Ska vi vänta med maten, när som int Gunnar har kommit än?
- Men Viktor har visst kommit? Då äter vi, bestämde faster Emmeli.
Barnen samlades runt bordet. Faster Emmeli läste bordsbönen och alla satte sej. Tilda bar in stora karotten och efter henne slank Gunnar in och smög sej ner på sin plats.
- Vad får vi? frågade Holger.
- Köttsoppa. Och ju mera soppa ni äter, desto mera efterrätt får ni, sa Tilda, som hon alltid brukade.
Faster Emmeli hällde upp soppa åt barnern och sej. Gunnar var till en början ovanligt tystlåten, han såg ännu mindre och spensligare ut än vanligt och hårlocken hängde ner över näsan på honom när han envist stirrade i tallriken. Småningom märkte han att faster
Emmeli inte hade för avsikt att kommentera händelserna i skolan och då började han uppföra sej som vanligt igen.
- Låt bli att sparkas, sa Ingrid och tittade under bordet för att se vems fötter som hade kommit i hennes väg.
- Man får väl sträcka på sej, sa Gunnar.
- Nå, fusch, sa faster Emmeli. Låt bli att kivas, barn. Ni ska vara glada att ni får sitta vid bordet. När jag var liten fick barnen stå vid matbordet och när vi klagade sa min farfar: »Det är bara bra att ni står. Då växer ni och blir långa».
Barnen begrundade upplysningen ett ögonblick och innan någon hann öppna munnen för att fråga hur det kom sej att faster Emmeli var så kort, fortsatte hon:
- Jag skänker dock mera värde åt att barnen får god och stärkande mat än att de står vid matbordet.
Och hon serverade en andra portion köttsoppa bordet runt. Viktor såg butter ut och sa knappast tack. Gunnar som älskade att vara nere på brädgården, frågade vad han hade arbetat med i dag.
Viktor tittade på honom under lugg. Det blänkte till i ögonen på honom och munnen var som ett streck.
- Samma skit som alltid.
Maria ryckte till och Holger satte soppan i halsen och började hosta. Faster Emmeli hade tydligen inte hört vad han sa, lyckligtvis.
Men Tilda hade goda öron. Nu ställde hon sej i dörren till köket och sa högt och uppfordrande:
- Nu får ändå doktorinnan ta i med hårdhandskarna. Int passar det med fula ord i det häringa huset.
- Nå vaddå - fula ord? sa faster Emmeli. Vill Tilda vara så ämabel och hämta in vattnet, det har blivit
bortglömt.
Tilda fnös och gick efter vattenkaraffen, efter att ha gett Viktor en uppbragt blick.
på.
Uppgifter om originalutgåvan av verket samt den första översatta utgåvan på svenska och/eller finska. Här visas också uppgifter om eventuella nyöversättningar och ibland även uppgifter om översättningar till andra språk än finska och svenska.