Nynäs, Carina

Carina Nynäs (f.1960) började sin skönlitterära bana i prosan, med en novellsamling som karaktäriserades av ett starkt intresse för spänningen mellan yttre, social vardag och individens inre, ständigt under utforskande, aldrig fullständigt kartlagt. Driften att (ut)forska och lusten att gå på djupet i (och med hjälp av) språket förde henne sedan in i lyriken. Det finns en rikedom av impulser i Carina Nynäs produktion, som sedan 1997 bestått av diktsamlingar, inalles fem till antalet. Debutsamlingen utgick från förlusten av en närstående människa, men den, liksom alla hennes samlingar, strävar till att väva samman stora frågor och tematiska områden. Barndomen, kärleken, Gud, språket är några av dem. De sammanbinds och utmanas av tiden, en storhet som hela tiden anas. En viss otålighet som ett rörligt intellekt för med sig gör sig ibland gällande; i dikten kan den ofta vara fruktbar, gestalta komplikationer där det samstämmigt lyriska annars kunde ta överhanden. Carina Nynäs är till sin utbildning historiker – hennes doktorsavhandling handlar om synen på den heliga Birgitta i några 1900-talsbiografier – och hon har också ett mångsidigt skribentförflutet som tidningsjournalist, tidskriftsredaktör, kritiker och kolumnist. Hon har också deltagit i uppmärksammande teamöversättningar från litauiskan, publicerade i numera nedlagda tidskriften Ariels skriftserie.