Kraftman, Maria
Laddning av bildfilen
Photograph information
Bild: Åbo Akademis bibliotek, Bildsamlingar
Biografiska uppgifter
Maria Kraftman
f. 22.4. 1812 i Uleåborg
d. 28.9. 1884 i Åbo
Maria Kraftman tillhör de kvinnliga författare som under 1840-talet utvidgade den kvinnliga sfären genom litterär utgivning, särskilt inom den nya romangenren. Kraftman var under sin tid mest känd som affärskvinna och företagsledare men har som författare tillhört de allra mest bortglömda namnen. Det beror kanske på att hennes enda roman, Så slutades min lek. En tafla ur lifvet (1848), inte bara bryter mot konventionerna i tidens litteratur men också avviker från den kvinnolitterära traditionen trots att den behandlar samma slags moraliska frågor. Bland annat är huvudpersonen i berättelsen manlig och händelserna utspelar sig till stor del i offentliga miljöer, i stället för i hemmet och sällskapslivet. Romanen har beskrivits som en variant av melodrama med tragiska förvecklingar, och innehåller även inslag av lyrik.
(Klassikerbiblioteket)
- - -
En av landets första kvinnliga företagsledare som också var en av de första romanförfattarna i Finland. 1848 utkom hennes enda bok, den anonymt utgivna romanen Så slutades min lek. Sin affärskarriär inledde hon i Uleåborg på 1840-talet med en sommarrestaurang på en ångbåt. Från 1855 bosatt i Åbo, där hon bl.a. grundade stadens första åkeri med hyrkuskar, handlade med smör och spannmål samt öppnade en handarbets- och tygaffär för inhemska varor (senare känd som Kestilä). Publicerade humoristiska annonser på vers i Åbo Underrättelser. /Källa: Svenskösterbottniska författare
f. 22.4. 1812 i Uleåborg
d. 28.9. 1884 i Åbo
Maria Kraftman tillhör de kvinnliga författare som under 1840-talet utvidgade den kvinnliga sfären genom litterär utgivning, särskilt inom den nya romangenren. Kraftman var under sin tid mest känd som affärskvinna och företagsledare men har som författare tillhört de allra mest bortglömda namnen. Det beror kanske på att hennes enda roman, Så slutades min lek. En tafla ur lifvet (1848), inte bara bryter mot konventionerna i tidens litteratur men också avviker från den kvinnolitterära traditionen trots att den behandlar samma slags moraliska frågor. Bland annat är huvudpersonen i berättelsen manlig och händelserna utspelar sig till stor del i offentliga miljöer, i stället för i hemmet och sällskapslivet. Romanen har beskrivits som en variant av melodrama med tragiska förvecklingar, och innehåller även inslag av lyrik.
(Klassikerbiblioteket)
- - -
En av landets första kvinnliga företagsledare som också var en av de första romanförfattarna i Finland. 1848 utkom hennes enda bok, den anonymt utgivna romanen Så slutades min lek. Sin affärskarriär inledde hon i Uleåborg på 1840-talet med en sommarrestaurang på en ångbåt. Från 1855 bosatt i Åbo, där hon bl.a. grundade stadens första åkeri med hyrkuskar, handlade med smör och spannmål samt öppnade en handarbets- och tygaffär för inhemska varor (senare känd som Kestilä). Publicerade humoristiska annonser på vers i Åbo Underrättelser. /Källa: Svenskösterbottniska författare
Textutdrag
Ur Så slutade min lek, en tafla ur lifvet
Första kapitlet
"Som en bölja
med den andra,
så vi följa
må hvarandra."
Med dessa trösteord lemnade mig Johanna, medda öfvertygelse skiljdes jag glad från mamma Segerman, hvilken, sedan jag var frånvarande, endast hade en son kallad Axel, och en enda dotter, som hette Johanna. Sjelf är jag enda sonen till en olycklig mor, som den stränga döden beröfvade mig, då jag endast var femton månader gammal. Öfvergiven och värnlös, upptogs jag af kaptenskan Segerman, hos hvilken jag erhöll all moderlig vår.
Första kapitlet
"Som en bölja
med den andra,
så vi följa
må hvarandra."
Med dessa trösteord lemnade mig Johanna, medda öfvertygelse skiljdes jag glad från mamma Segerman, hvilken, sedan jag var frånvarande, endast hade en son kallad Axel, och en enda dotter, som hette Johanna. Sjelf är jag enda sonen till en olycklig mor, som den stränga döden beröfvade mig, då jag endast var femton månader gammal. Öfvergiven och värnlös, upptogs jag af kaptenskan Segerman, hos hvilken jag erhöll all moderlig vår.
Källor och hänvisningar
Lindberg, Ernst: I Åbo på 1800-talet (Åbo, 1921)
Lönnqvist, Harriet: Kvinnliga författare till och med 1892 (Åbo Akademis förlag, 1986)
Nevala, Maria-Liisa (red.): Sain roolin johon en mahdu. Suomalaisen naiskirjallisuuden linjoja (Otava, 1989)
Suomen kansallisbiografia 5 (Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 2005)
Suomen kirjailijat / Finlands författare 1809-1916 (Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 1993)
Uppslagsverket Finland 3 (Schildts, 2005)
Zilliacus-Tikkanen, Henrika: När Könet började skriva. Kvinnor i finländsk press 1771-1900 (Finska Vetenskaps-Societeten, 2005)