Selma Lagerlöfs En herrgårdssägen
Typ
tecknade serier, album
Klicka här om du vill veta mer om författaren och om författarens övriga verk.
Beskrivning
Marcus Ivarsson har överfört denna historia av Selma Lagerlöf till tecknad serie, och lyckas tillföra något i bilder och berättande som gör att den känns som något alldeles nytt. En Herrgårdssägen publicerades ursprungligen 1899, och är en historia med flera bottnar om kärlek, uppoffring, galenskap med övernaturliga inslag.
Herremannen Hede väljer att klä sig i vanliga bondekläder och ägna sig åt gårdshandel för att rädda gården Munkhyttan, vilket han lyckas med, men blir galen på kuppen. Det hela påminner om Selma Lagerlöfs egen kamp för att behålla Mårbacka. Kreativitet och konstnärskap är teman i boken. I ena stunden är Hedes fiolspelande en ren besatthet, som ett drogberoende, för honom, å andra sidan hjälper fiolen honom att minnas, rannsaka sig själv och sin sinnessjukdom, och till slut tillfriskna. Berättelsen har även sagans karaktär på många sätt, Lagerlöf lånade frikostigt från folksagan Skönheten och odjuret och Ingrids uppvaknande från sitt skendöda tillstånd för tankarna till Törnrosa. Boken har också inslag som gör den lik en sägen; getabocken hade en verklig person som förebild och eventuellt hade Lagerlöf självbiografiska motiv och skrev om dessa som om det vore en framtida legend.
Marcus Ivarsson skriver i sitt efterord: ”Det är på många sätt en fantastisk berättelse och genom att ta en existerande text och omarbeta den har jag fått kliva in i Selma Lagerlöfs värld ytterligare. Min förhoppning är att jag kan inspirera till läsning av originaltexten bland de som inte redan läst den. En positiv effekt vore att introducera människor till Selma Lagerlöfs författarskap.”
(Kartago)
Herremannen Hede väljer att klä sig i vanliga bondekläder och ägna sig åt gårdshandel för att rädda gården Munkhyttan, vilket han lyckas med, men blir galen på kuppen. Det hela påminner om Selma Lagerlöfs egen kamp för att behålla Mårbacka. Kreativitet och konstnärskap är teman i boken. I ena stunden är Hedes fiolspelande en ren besatthet, som ett drogberoende, för honom, å andra sidan hjälper fiolen honom att minnas, rannsaka sig själv och sin sinnessjukdom, och till slut tillfriskna. Berättelsen har även sagans karaktär på många sätt, Lagerlöf lånade frikostigt från folksagan Skönheten och odjuret och Ingrids uppvaknande från sitt skendöda tillstånd för tankarna till Törnrosa. Boken har också inslag som gör den lik en sägen; getabocken hade en verklig person som förebild och eventuellt hade Lagerlöf självbiografiska motiv och skrev om dessa som om det vore en framtida legend.
Marcus Ivarsson skriver i sitt efterord: ”Det är på många sätt en fantastisk berättelse och genom att ta en existerande text och omarbeta den har jag fått kliva in i Selma Lagerlöfs värld ytterligare. Min förhoppning är att jag kan inspirera till läsning av originaltexten bland de som inte redan läst den. En positiv effekt vore att introducera människor till Selma Lagerlöfs författarskap.”
(Kartago)
Ämnen och teman
Platser för händelserna
Originalspråk
Uppgifter om originalutgåvan av verket samt den första översatta utgåvan på svenska och/eller finska. Här visas också uppgifter om eventuella nyöversättningar och ibland även uppgifter om översättningar till andra språk än finska och svenska.
utgivningar
Första publikation
ja
Utgivningstid
Sidantal
138