Bokens titel. Om boken utkommit under olika titlar, visas här den första titeln.
Rosa elefanter
Typ
romaner
Klicka här om du vill veta mer om författaren och om författarens övriga verk.
Beskrivning
Selma och Artur Jacobsson bor i Tommarp på en liten gård som inte längre är aktiv, bara hönsen och katten Murran finns kvar. De har några år kvar till sjuttio, och lever stillsamt med sitt eget smågnabb som enda spänning i vardagen. En dag får de nya grannar på båda sidor om vägen och då börjar det hända saker. Det blir en tid av oro för Selma och Artur, på ena sidan vägen frireligiösa tältmöten, och på den andra new age-seanser och drömfångare. Men efter diverse turer och missförstånd, lägrar sig lugnet igen över den skånska myllan, så som alltid i Karin Brunk Holmqvists böcker. Och alla inblandade är lite klokare och har kommit ett steg vidare i sina liv. (Kabusa Böcker)
Genre
Ämnen och teman
Personer, aktörer
Platser för händelserna
Konkreta platser för händelserna
Exakt tidpunkt
Originalspråk
Textutdrag
-Jag tyckte att jag såg någon i Bloms fönster, sa Selma Jacobsson och sträckte fram ansiktet mot bilfönstret samtidigt som hon kisade.
Disa hade andra gäster också: gråsuggor i köksskåpen och silverfiskar i vaskskåpet. Var det något hon tyckte illa om så var det småkryp, och de förbaskade mössen, som hon hörde gnaga uppe på vinden. En idé slog henne plötsligt. Hur var det nu? På ett av de ashram hon bott i Indien hade de haft någon form av rit för att skrämma bort och utrota smådjur. Hon mindes att hon skrivit ner den någonstans. Kanske låg pappret i hennes yogabok. Hon försvann så snabbt in i rummet att det klirrade i pärldraperiet. Hon log när hon kom tillbaka. Det hade fungerat i Indien, nu återstod att se om det fungerade i Tommarp. Enligt lappen skulle man knyta en scarf om brösten och stoppa ner brödsmulor i den. Därefter skulle man tända ljus som ställts i en ring med rökelsepinnar mellan varje ljus. Sådana hade hon gott om. Hon läste vidare på lappen: om man skulle dansa runt ljusen och rökelsepinnarna samtidigt som man framkallade någon form av lockrop. Tanken med det hela var att brödsmulorna och ritualen väckte någon instinkt hos småkrypen. Avslutningsvis lämnade man tältet, eller huset som i detta fallet, och tömde ut brödsmulorna som skulle locka djuren till sig. Disa satte sig vid köksbordet och tveksamheten fyllde henne. Men vad då? Ingen såg henne och det var värt ett försök.
Uppgifter om originalutgåvan av verket samt den första översatta utgåvan på svenska och/eller finska. Här visas också uppgifter om eventuella nyöversättningar och ibland även uppgifter om översättningar till andra språk än finska och svenska.