Kalevala för lata

Och där levde de och levde som nu mänskor brukar leva, lugnt och strävsamt för det mesta, friskt och vågat mellan varven. Kanske livet inte var nån lottovinst men det var dagligt, ena dagen var det vår och sådd och plöjning på programmet, andra dagen var det kanske strul med nån i puberteten."


"Kvinnornas Lemminkäinen

Somliga har tur i kärlek, andra har det mer besvärligt.
Ta nu till exempel Ilmarinen med sin flit och flinkhet,
Eller en så allmänt uppskattad person som Väinämöinen,
Hur de faktiskt vågat friskt och ändå inga hälfter vunnit.
Medan typ en sån som Lemminkäinen bara håvar för sig.

En charmör som Ahti Lemminkäinen, uppvuxen vid havet,
Vild och glad och rolig, lika fri i truten som i dansen,
Lika snabb i tanken som humöret, lika öm som våldsam,
Lika snäll som farlig, urtypen för flickors kärleksdrömmar,
Typ en sån som Ahti var befriad från problem med brudar

Han fick dansa med dem, gå i skogen, vänslas med dem, kyssas
Det var liksom ingen hejd på allt vad han fick göra med dem.
Alla flickor ville va hans lilla fästmö, alla flickor.
Alla utom den där lilla fröken Kyllikki på Saari."

- - -

Efterlängtat nytryck av Kalevala för lata lagom till Finlands 100-årsjubileum - första utgåvan kom redan 1999.
Ur det nyskrivna förordet av Anders Larsson: "Först när boken kommit i tryck började började jag ana eposets "helighet" och "allvarstyngd", trots att jag naturligtvis var medveten om dess plats i den finska folksjälen och betydelse för det finländska nationalstatsbygget ... det visade sig att många svenskspråkiga inte kunde sitt nationalepos så bra, men hållit det hemligt. Dessa välkomnade nu denna skyltade promenadstig i nära anslutning till det vilda och fredade naturreservatet Kalevala.

"Bortom alla kända världar i en egen fjärran ände av den avkrok som numera brukar kallas för Karelen, låg för nästan obegripligt länge sedan Kalevala, denna vitt berömda bondebygd med sina vilda vyer, sina väderbitna ideal och stolta traditioner.

Och i Kalevala, som var bygdens själva nav och navel, sammanstrålade en mångfald morska män och sturska damer, eneviga småviltsjägare och sega storgodsbönder, kompetenta kvinnotjusare och suveräna smeder. Men där bodde också vanligt folk med brister och förtjänster.

Och där levde de och levde som nu människor brukar leva, lungt och strävsamt för de mesta, friskt och vågat mellan varven. Kanske inte livet var nån lottovinst men de var dagligt, ena dagen var det vår och sådd och plöjning på programmet, andra dagen var det kanske strul med nån i puberteten."

(Schildts & Söderströms)