Berättelser i landsflykt
Typ
novellsamlingar
Klicka här om du vill veta mer om författaren och om författarens övriga verk.
Beskrivning
1795–96 var Goethe sysselsatt med Wilhelms Meisters läroår, men ville samtidigt hålla sitt löfte till Schiller att bidra med något till dennes nystartade tidskrift Die Horen. Han planerade då en serie av kortare berättelser, som skulle komma ut separat i Die Horen och ingå i en ramberättelse i stil med den i Boccaccios Decamerone.
Hos Boccaccio flyr en grupp män och kvinnor ur den florentinska adeln från det pestdrabbade Florens och ut till den skyddade landsorten, där de berättar historier, ibland vågade, för varandra. I Goethes version flyr en grupp tyska adliga undan den franska revolutionen, och sysselsätter sig, när de väl kommit i säkerhet, på ett liknande sätt.
De sju berättelserna bygger på uppslag från olika håll. Den första, ”Sångerskan Antonelli”, berättas av en äldre präst, och den andra, ”Den gåtfulla knackningen”, av adelssonen Fritz. Båda har en spökhistoria som motiv. De två följande berättelserna, ”Den sköna krämerskan” och ”Slöjan”, handlar om två mycket olika kärleksäventyr, båda berättade av den unge Karl. De därefter följande ”Prokuratorn” och ”Ferdinands skuld och förvandling”, också berättad av prästen, har en uppbygglig tendens.
Mest uppskattad av berättelserna i Berättelser i landsflykt är troligen den sista, “Sagan”, som också den berättas av prästen men är av ett helt annat slag än de föregående. Den utspelas inom en tidlös, mytisk ram och liknar en lång och nyckfull dröm, som inte följer någon annan logik än sin egen.
Berättelser i landsflykt utges här för första gången i sin helhet på svenska, i översättning av Erik Carlquist.
(Gidlunds)
Hos Boccaccio flyr en grupp män och kvinnor ur den florentinska adeln från det pestdrabbade Florens och ut till den skyddade landsorten, där de berättar historier, ibland vågade, för varandra. I Goethes version flyr en grupp tyska adliga undan den franska revolutionen, och sysselsätter sig, när de väl kommit i säkerhet, på ett liknande sätt.
De sju berättelserna bygger på uppslag från olika håll. Den första, ”Sångerskan Antonelli”, berättas av en äldre präst, och den andra, ”Den gåtfulla knackningen”, av adelssonen Fritz. Båda har en spökhistoria som motiv. De två följande berättelserna, ”Den sköna krämerskan” och ”Slöjan”, handlar om två mycket olika kärleksäventyr, båda berättade av den unge Karl. De därefter följande ”Prokuratorn” och ”Ferdinands skuld och förvandling”, också berättad av prästen, har en uppbygglig tendens.
Mest uppskattad av berättelserna i Berättelser i landsflykt är troligen den sista, “Sagan”, som också den berättas av prästen men är av ett helt annat slag än de föregående. Den utspelas inom en tidlös, mytisk ram och liknar en lång och nyckfull dröm, som inte följer någon annan logik än sin egen.
Berättelser i landsflykt utges här för första gången i sin helhet på svenska, i översättning av Erik Carlquist.
(Gidlunds)
Uppgifter om originalutgåvan av verket samt den första översatta utgåvan på svenska och/eller finska. Här visas också uppgifter om eventuella nyöversättningar och ibland även uppgifter om översättningar till andra språk än finska och svenska.
utgivningar
Utgivningstid
Sidantal
176
Förlag
Språk
Översättare
Lisätietoja
Översättning från tyska av noveller ursprunglingen publicerade i tidskriften Die Horen.