Lyckans håvor

Professor Koskenniemis för några år sedan nedskrivna levnadsminnen ha nu utkommit på svenska De ge dels intressanta upplysningar om ett känsligt och fantasirikt barns utveckling från spädaste år till yngling, dels som stämningsbakgrund kulturhistoriska bilder ur en småstads (Uleåborgs) liv vid denna tid. Framställningen är enkel och varm och ofta kryddad av stillsam humor och självironi. Författaren döljer inte, att han som gosse genom sin späda växt och sin blyghet inte ägde några yttre företräden, och han låter icke heller påskina, att han i andligt avseende skulle ha varit något underbarn. Berättelsens uppdelning i korta, skissartade kapitel med särrubriker underlättar överblicken. Den punkt där skildringen avbrytes låter förmoda, att författaren har för avsikt att föra sina självbiografiska anteckningar vidare, något som i synnerlig grad vore motiverat av det, som de hittills publicerade minnena skänka.