De otrogna

I centrum för den fint nyanserade berättelsen står den romerska medelklassfamiljen Cervo som i alla skiften upprätthåller skenet, i sträng överensstämmelse med det italienskt-katolska familjebegreppets traditionsbundna regler. I denna familj har den unga svenskan Eva kommit in som hustru till sonen Gino, en dogmatiskt religiös ung jurist, som för dels en utåtriktad kamp för att vinna en ställning i livet och dels en inre, av många slags motstånd komplicerad kamp för att förstå och vinna gemenskap med Eva.
Eva rebellerar våldsamt mot det avkall på hennes mänskliga frihet och oberoende, som maken och hans familj uppställer som ett självfallet krav; genom sin revolt föres hon in i ett rörligare liv vilket ger författarinnan ypperliga tillfällen till elegant gestaltade scener ur livet i Rom av idag - scener från romerska hem, från kontor och kloster, kapplöpningsbanor och filmateljéer. Margareta Subers roman fängslar genom sin problematik, brytningen mellan gammal tro och modern livsinställning och mellan nordiskt och sydländskt, och samtidigt är den ett underhållande inslag med glada och ljusa tongångar i vår romanlitteratur. Den intresserar även därför att handlingen är förlagd till en miljö som få svenska romanförfattare varit i tillfälle att utnyttja med en så djupgående kännedom som Margareta Suber.

(baksidestext)