Seppänen, Tapani
Biografiska uppgifter
Tapani Seppänen, signaturen T. Löfving, föddes 1953 i Sulkava.
Nuvarande hemort: Hammars i Borgå
Yrke: Journalist
Familj: frun Leena (avliden)och den mycket håriga taxen Tarmo.
Intressen: kreativt slöande, alltid när egnahemshusets gårdskarlsarbeten det tillåter, samt läsning och segling.
Tankar om författaryrket
"Jag minns inte vad mitt första litterära verk var. Antagligen var det någon skoluppsats. Som 19-åring började jag tidningsarbetet och som 32-åring började jag skriva kåserier till tidningar. Att titulera mig författare känns lite för högtidligt, efter bara ett par kåserisamlingar. Men kanske jag ännu en vacker dag blir författare...
Hur jag skriver? Jag skriver kåserier med svetten i pannan och under stor påfrestning. På det sättet blir ju också diamanter till.
Tankar om hembygden
Som savolaxare som bott sammanlagt 15 år i Helsingfors och Vasa är det lite svårt att förhålla sig till landskapsfrågan. Och det verkar nog som om det inte är någon självklarhet för infödda östnylänningar heller. Det här landskapet är så ungt att det inte ännu hunnit uppstå någon landskapsanda. Månne en sådan någonsin uppstår? Borgå som boningsort är helt i klass för sig. Beslutsfattandet, dvs obeslutsamheten i Borgå irriterar ibland, men den kan också gömma stor vishet. Det blir inte någon stor rusning hit, om platsen uppfattas som avstannad.
/Källa: Östra Nylands hembygdsförfattare
Nuvarande hemort: Hammars i Borgå
Yrke: Journalist
Familj: frun Leena (avliden)och den mycket håriga taxen Tarmo.
Intressen: kreativt slöande, alltid när egnahemshusets gårdskarlsarbeten det tillåter, samt läsning och segling.
Tankar om författaryrket
"Jag minns inte vad mitt första litterära verk var. Antagligen var det någon skoluppsats. Som 19-åring började jag tidningsarbetet och som 32-åring började jag skriva kåserier till tidningar. Att titulera mig författare känns lite för högtidligt, efter bara ett par kåserisamlingar. Men kanske jag ännu en vacker dag blir författare...
Hur jag skriver? Jag skriver kåserier med svetten i pannan och under stor påfrestning. På det sättet blir ju också diamanter till.
Tankar om hembygden
Som savolaxare som bott sammanlagt 15 år i Helsingfors och Vasa är det lite svårt att förhålla sig till landskapsfrågan. Och det verkar nog som om det inte är någon självklarhet för infödda östnylänningar heller. Det här landskapet är så ungt att det inte ännu hunnit uppstå någon landskapsanda. Månne en sådan någonsin uppstår? Borgå som boningsort är helt i klass för sig. Beslutsfattandet, dvs obeslutsamheten i Borgå irriterar ibland, men den kan också gömma stor vishet. Det blir inte någon stor rusning hit, om platsen uppfattas som avstannad.
/Källa: Östra Nylands hembygdsförfattare