En berättelse från kusten

Birgitta Trotzig tillhör Sveriges unga författargeneration. Hon har bakom sig förutom en del diktböcker, en roman ”De besatta”, som utkom år 1957 och som utspelas i 1600-talets härtagna Kristianstad. I denna hennes andra roman ”Berättelse från kusten” för hon oss till en annan skånsk kuststad Åhus och till tiden strax före år 1500. Förf. är känd för sin mörka, tröstlösa världsbild, som hon med stark visionär kraft och poetisk gestaltarförmåga för fram. Världen är ond, alltigenom hopplös, vi är utlämnade åt en gudomlig nåd, som för genom offer och lidande mot outgrundliga syften. Häri påminner hon om en del representanter för den moderna franska romanen. Hennes människor blir typer för själstillstånd och drifter, legendariskt ljusspunna i all sin utstötthet, som den puckelryggiga Merete eller den spröda jungfrun Apelone, som 16-årig ges bort åt Åhus känslokalla borgmästare och storköpman Lavst Peder, eller mörkt och drastiskt tecknade, såsom stadshoran Gor-Ane och den livländske knekten. Händelsen utspelas i Åhus, ett Åhus som går tillbaka i betydelse som ostkustens främsta handels- och sjöstad, där man år 1500 väntade att den yttersta domen skulle äga rum och där en svår barnfarsot härjade. Var och en började söka efter något ont och vidrigt inom sig själv, ett begånget svek, ett oförlåtligt. Man sökte försoning och ett offer och offret blev Merete, den svagaste men samtidigt den sveklösaste. Biblioteken borde inte tveka att införliva denna representant för den nya svenska romanen i sina bokbestånd.