Efter Hannibal

Barry Unsworth har i samtidsromanen Efter Hannibal åstadkommit en genomkomponerad berättelse med fin humor och mycken ömhet för de agerande.

Vid en dammig byväg i Umbrien bor en samling vardagligt särpräglade individer. Vardaglig är dock inte advokaten och lagvrängaren Mancini, ett fantastiskt porträtt av en paragrafernas olympier, som med sibyllinsk visdom utdelar sina råd. Till hans klienter hör herrskapet Green, pensionerade konstälskare från USA som ser hela Italien som en enda väldig konstutställning. De önskar tillbringa sin ålderdom omgiven av gamla världens förfinade kultur. De blir dock skändligt uppskörtade av tomtjobbaren Mr Blemish och dennes italienska kompanjon Esposito. Även Mr Blemish har en dröm. Han och hans voluminösa fru ska öppna en restaurang med enbart medeltida rätter på menyn. Mrs Blemish tillbringar sin tid med att experimentera fram medeltida rätter i sitt kolossala kök. Mr Blemish har den egenheten att han blir erotiskt upphetsad av att betrakta Mrs Blemishs bastanta ryggtavla när hon rör om i sin medeltida gryta. Sedan de superat på medeltida bönor tråder de en yster älskogslek iförda medeltida kläder. I omgivningarna finns också den dystre tysken Anders Ritter som odlar sin tomt för att dymedels göra bot för tyskarnas handlingar under kriget. Så har vi också familjen Checchetti, som stigna ur en Fellini-film, sturiga, fula, bondsluga, giriga. De är de sista urinvånarna vid vägen och de hatar främlingar. Allestädes närvarande är människors beredvillighet att förråda och bedra varandra. Ett historiskt perspektiv frammanas av professor Monti, som undervisar i historia vid universitetet i Perugia, men också har ett hus vid vägen. Han tankar och hans undervisning om förhållandena i renässansens Perugia frammanar en tid ännu mera fylld av förräderi, girighet och svek, ett beteeende som, menar kanske författaren, vår tids Perugia med omgivning fortfarande speglar på byvägens nivå.