Intet förtiga

Miljön i Harry Sjömans nya roman är en småländsk jordbrukssocken vid sekelskiftet, med hela den samhälleliga skiktningen från prästen, godsägaren, backstugufolk och kringdragande. Huvudpersoner är Leonard och Lydia, strävsamma innehavare av ett litet friköpt hemman. De är en smula upp i åren komna, har två döttrar som tjänar på herrgården och en son som är på sågen men har emigrantdrömmar. Då händer det att makarna får ett "sladdbarn", en pojke som så småningom visar sig vara utvecklingsstörd. Det blir föräldrarnas stora börda i livet. Sjöman låter oss följa utvecklingen i sjutton år. Fint kontrasteras den glädje som de tre framgångsrika ungdomarna bereder Lydia och Leonard mot den malande vånda den sistfödde vållar dem, både genom den allt mer framträdande utvecklingshämning som han visar genom oförståelse som många i omgivningen ger uttryck för.