Bokens titel. Om boken utkommit under olika titlar, visas här den första titeln.
Man bygger ett hus
Typ
romaner
Klicka här om du vill veta mer om författaren och om författarens övriga verk.
Beskrivning
Rudolf Värnlund föddes på söder i Stockholm sekelskiftesåret 1900. I hans generation av arbetarskildrare och autodidakter har ingen så genomgripande och livsavgörande präglats av första världskrigets arbetarnöd i Sverige och efterkrigstidens många europeiska desillusioner.
Med Man bygger ett hus - en kollektivberättelse om ett husbygge och ett arbetarlag - fick Värnlund sitt definitiva genombrott. Eyvind Johnsson karaktäriserade romanen i en anmälan som "ett fullviktigt verk och en av de intensivaste studier i svensk som "ett fullviktigt verk och en av de intensivaste studier i svensk psykologi som kommit ut här i landet... Den har både den kraft, själva materialet och miljön skänkt erfarenheten och den kunskap som en skildring av subtila själsliga processer kräver, i högre grad än någon av Värnlunds tidigare böcker."
"Den svenska arbetardiktningens Hamlet" har Rudolf Värnlund kallats. I bok efter bok har han följt samma huvudproblem - förhållandet mellan kollektivet och individen, mellan individualism och solidaritet. Bland hans romaner märks även Upproret (1927), Det druckna kvarteret (1929), och Hedningarna som inte hava lagen (1936).
(baksidestext, Tidens förlag 1975)
Med Man bygger ett hus - en kollektivberättelse om ett husbygge och ett arbetarlag - fick Värnlund sitt definitiva genombrott. Eyvind Johnsson karaktäriserade romanen i en anmälan som "ett fullviktigt verk och en av de intensivaste studier i svensk som "ett fullviktigt verk och en av de intensivaste studier i svensk psykologi som kommit ut här i landet... Den har både den kraft, själva materialet och miljön skänkt erfarenheten och den kunskap som en skildring av subtila själsliga processer kräver, i högre grad än någon av Värnlunds tidigare böcker."
"Den svenska arbetardiktningens Hamlet" har Rudolf Värnlund kallats. I bok efter bok har han följt samma huvudproblem - förhållandet mellan kollektivet och individen, mellan individualism och solidaritet. Bland hans romaner märks även Upproret (1927), Det druckna kvarteret (1929), och Hedningarna som inte hava lagen (1936).
(baksidestext, Tidens förlag 1975)
Genre
Ämnen och teman
Konkreta platser för händelserna
Originalspråk
Textutdrag
Men Herbert Folkeson kunde aldrig glömma att brodern, Folke, hade gått bort. Det var just detta: att han gått bort. Egentligen tänkte han sig inte begreppet död, med allt som föregick och omgav detsamma, sjukdom, läkare, avtynande, den sista intensiva kampen för att vidmakthålla livsgnistan, och sedan döden, döden och begravningen, blommorna, prästen, de sörjande. Då han rannsakade sig själv, vilket han ofta gjorde, på ett opersonligt sätt - som om han såg sig själv utifrån - fann han att han inte kände något av den omedelbara smästa man vanligen föreställer sig måste uppstå efter en brors död; han hade inte känt någon den första tiden, han kände ingen nu tre år efteråt - de två bröderna hade levt för långt ifrån varandra, och med allt för olika intressen, för att han skulle kunna känna sorg. Nej, det var själva försvinnadets faktum, en människas upphörande i tiden och rummet, som liksom hypnotiserat honom, och som han fortfarande inte kunde komma ifrån: det var som om brodern hade lämnat ett tomt hål efter sig, ett ingenting, som han alltjämt stirrade in i, lika förvirrat som den första tiden, som sög till sig hans medvetande, splittrade det, upphävde det nästan, och upplöste hans tankar i ett obestämt famlande i ett mörkt, begrepplöst ickevara. Det kom honom ofta att tänka på att det funnits miljoner och åter miljoner människor som inte heller voro längre. [...]
Uppgifter om originalutgåvan av verket samt den första översatta utgåvan på svenska och/eller finska. Här visas också uppgifter om eventuella nyöversättningar och ibland även uppgifter om översättningar till andra språk än finska och svenska.
utgivningar
Första publikation
ja
Utgivningstid
Sidantal
329
Förlag
Språk
Lisätietoja
Tiden, 1975
Serie
Namn
Utgivningstid
Sidantal
390