Bokens titel. Om boken utkommit under olika titlar, visas här den första titeln.
Mor gifter sig
Typ
romaner
Klicka här om du vill veta mer om författaren och om författarens övriga verk.
Olika pärmbilder visas stora om du pekar eller klickar på den lilla bilden.
Beskrivning
MOR GIFTER SIG är första delen i Moa Martinsons självbiografiska serie. De övriga är Kyrkbröllop, Kungens rosor och Jag möter en diktare.
Det är en hart när otrolig värld som här möter läsaren och ändå handlar det om det normala svenska samhället under årtiondena strax före sekelskiftet som det upplevdes av fattiga och arbetande människor. Moa döljer ingenting i denna dokumentärskildring från den torftiga miljö i vilken den lilla flickan Mia växer upp. Skildringen innehåller många skrämmande partier, men slutintrycket blir mötet med renhet som tål att smutsas och en livsvilja som aldrig ger upp.
(baksidestext, Askild & Kärnekull 1973)
Mor gifter sig och Mia kan inte alls förstå vad det ska vara bra för. Styvfadern tillhör kategorin vuxna som inte tror att en sjuårs barnunge begriper mer än en tremånaders gris. Varför kvinnorna vill ha en vacker karl som tar dem om livet och gör dem med barn är ett av tillvarons mysterier, som inte ens Mias klara förståndsgåvor rår på. I hennes värld står modern och hennes slit för brödfödan i centrum. Högsta lyckan är ett hem med blåelseblommor på en kritad spismur. Men varje gång de vuxna träter och slåss betyder det nya och smärtsamma uppbrott för Mia.
Mor gifter sig är första delen av en trilogi om proletärflickan Mia och hennes öden i sekelskiftets klassamhälle. Den skrevs som motvikt till de "pojkbiografier", som 1930-talet var så rikt på, och är dessutom unik i svensk litteratur genom sin dynamiska mor–dotterskildring. Boken har ett nyskrivet förord av Ebba Witt-Brattström.
(Natur & Kultur, 2009)
Det är en hart när otrolig värld som här möter läsaren och ändå handlar det om det normala svenska samhället under årtiondena strax före sekelskiftet som det upplevdes av fattiga och arbetande människor. Moa döljer ingenting i denna dokumentärskildring från den torftiga miljö i vilken den lilla flickan Mia växer upp. Skildringen innehåller många skrämmande partier, men slutintrycket blir mötet med renhet som tål att smutsas och en livsvilja som aldrig ger upp.
(baksidestext, Askild & Kärnekull 1973)
Mor gifter sig och Mia kan inte alls förstå vad det ska vara bra för. Styvfadern tillhör kategorin vuxna som inte tror att en sjuårs barnunge begriper mer än en tremånaders gris. Varför kvinnorna vill ha en vacker karl som tar dem om livet och gör dem med barn är ett av tillvarons mysterier, som inte ens Mias klara förståndsgåvor rår på. I hennes värld står modern och hennes slit för brödfödan i centrum. Högsta lyckan är ett hem med blåelseblommor på en kritad spismur. Men varje gång de vuxna träter och slåss betyder det nya och smärtsamma uppbrott för Mia.
Mor gifter sig är första delen av en trilogi om proletärflickan Mia och hennes öden i sekelskiftets klassamhälle. Den skrevs som motvikt till de "pojkbiografier", som 1930-talet var så rikt på, och är dessutom unik i svensk litteratur genom sin dynamiska mor–dotterskildring. Boken har ett nyskrivet förord av Ebba Witt-Brattström.
(Natur & Kultur, 2009)
Ämnen och teman
Huvudpersoner
Platser för händelserna
Konkreta platser för händelserna
Exakt tidpunkt
Ämnesordskedjor
Originalspråk
Textutdrag
Jag minns så väl den dagen, mor gifte sig. Vi bodde båda hos en syster till henne i Norrköping. Det var en fredag. Mor hade ledigt från fabriken.
Uppgifter om originalutgåvan av verket samt den första översatta utgåvan på svenska och/eller finska. Här visas också uppgifter om eventuella nyöversättningar och ibland även uppgifter om översättningar till andra språk än finska och svenska.
utgivningar
Namn
Första publikation
ja
Utgivningstid
Sidantal
328
Förlag
Språk
Lisätietoja
Originalupplaga 1936.
Namn
Undertitel
skildring
Första publikation
ja
Utgivningstid
Sidantal
486
Förlag
Språk
Serie
Utgivningstid
Sidantal
327