Tre små gummor

Förlagets text:
»Tre små gummor skulle gå en gång till marknaden uti Skoga.» Den ena gumman var åtti år men ville ändå åka karusell, den andra var mycket snål men ville ändå äta karamell, den tredje hade träffat en ensam, fattig änkeman med två kor och ville nu fröjdas hela dagen uti Skoga. Året var 1929, månaden var september, ännu hade inte höstens börskrascher i New York försatt den ekonomiska världen i gungning, och i den lilla bergslagsstaden var marknadsdagen en dag av överdåd och sällskaplighet och nöjeslystnad. I lokalpressen kunde man läsa om Kreuger och om Ahrenbergs atlantflygning, om banksvindlerier, om överraskande amerikaarv och om en mordepidemi i landet, men på torget i Skoga sken solen över barn och vuxna, över nyktra och fulla, över onda och goda, nyblivne poliskonstapeln Leo Berggren patrullerade tryggt mellan marknadsstånden, och skollediga grabbar såna som Eje och Christer hade inga andra bekymmer än hur de skulle få fickpengarna att räcka till alla förlustelser på Skojarbacken. Karusellerna snurrade, radiobilar krockade, serpentiner ormade sig i luften, djävulsryttaren John Parr visade upp sina muskler och sin motorcykel på en estrad utanför motortältet, det luktade sågspån och svett och sockervadd, det var musik och skratt och skrän och äventyr och fest. För pojkar på nio och tio år var det paradiset.